14 feb 2017 15:11

En opretentiös världsförbättrare

Britta Burreau gjorde succé i sitt tidigare jobb som vd för Nordea Liv. Inget annat försäkringsbolag var i närheten av att flytta in så många kryssvalskunder som Nordea Liv. Ett av de bolag som fick lämna ifrån sig flest försäkringar till Nordea var och är KPA Pension. Hennes nya jobb blir att försöka hålla kvar spararna i KPA Pension och helst hämta hem dem som flyttat ut. Kort sagt, byta lag och spela mot det som tidigare var det egna målet.

Vad sa du att hon hette, sa du?
- Britta Burreau, hon är vd här.
- Hur stavar du det?
Britta Burreau kom till i KPA Pension i december och ännu är det inte riktigt alla som vet vem hon är på KPA. I vart fall inte i vakten när Pensionsnyheterna anmäler sig i den något undanskymda entrén på Östgötagatan, i en byggnad i skuggan av Folksamskrapan på söder i Stockholm. Även om inte riktigt alla känner henne än och vakten kan ha haft sin första dag på jobbet, så säger hon att hon på det nya jobbet överraskades av den vänlighet och hjälpsamhet som hon mött.
- Man tar sig tid att visa tillrätta, hälsar och man känner sig omhändertagen. Om jag vill ha hjälp med något kommer det direkt tre personer och vill hjälpa till. Den informella vänligheten här överraskade mig och det ser jag som en fantastisk bonus, säger hon.

KARANTÄN

Det är en skillnad från Nordea Liv som hon lämnade i juni 2016 för att gå i sex månaders karantän, men Britta Burreau tror att en del av förklaringen ligger i storleken.
- På Nordea var vi 35 000 anställda. På Folksam är vi 3 500. Så Folksam är inte så stort. Med jobbet som vd på KPA Pension följer uppdraget att arbeta mot en partssammansatt styrelse där delägaren SKL tydligt driver kundernas, alltså kommunernas och de anställdas, krav.
- Jag har en väldigt tydlig kundröst i styrelsen, säger hon. Det här är en skillnad mot jobbet hon lämnade på Nordea Liv efter 12 års tjänst. Då var hon med om att göra om bolaget från ömsesidigt till vinstutdelande och där ägaren Nordea nu alltså får vara med och dela på överskott som uppstår i verksamheten. Fast hon tycker inte att det är så stor skillnad mellan att jobba i ett vinstutdelande bolag och ett ömsesidigt, där alla vinster ska tillfalla kunderna.
- Nej, för mig är det inte det. Man får förtroendet att förvalta någon annans pengar och de måste man förvalta med samma omsorg som om de varit ens egna. Och då spelar det inte så stor roll om det handlar om en stor stark formell ägare eller om det är många kunder i ett kollektiv. Förtroendet är detsamma och kunderna vill alltid att vi effektiviserar genom att sänka kostnaderna eftersom det ger dem mer pension, säger hon. Och för det Nordea Liv som hon var med att ombilda fanns det inget alternativ, menar hon.
- Trettio procent av kapitalet hade försvunnit. Bolaget var insolvent. All risk var utsåld och det fanns inget kapital att ta risk med och därmed inget hopp om avkastning. I och med ombildningen sköt ju ägaren till pengar i nytt riskkapital. Sedan dess har kunderna fått en bra avkastning, säger hon.

TRE FÖRDELAR

- Nej, för mig är det inte det. Man får förtroendet att förvalta någon annans pengar och de måste man förvalta med samma omsorg som om de varit ens egna. Och då spelar det inte så stor roll om det handlar om en stor stark formell ägare eller om det är många kunder i ett kollektiv. Förtroendet är detsamma och kunderna vill alltid att vi effektiviserar genom att sänka kostnaderna eftersom det ger dem mer pension, säger hon. Britta Burreau återkommer gång på gång under intervjun till tre för henne viktiga begrepp, nästan som buzzwords. Hög avkastning, låga avgifter och ansvarsfulla investeringar. Mer än så ska kunderna, som företrädesvis består av kommun- och landstingsanställda, inte behöva fundera över. Och det är så hon ska hejda utflödet till Nordea och de andra konkurrenterna och göra att kunderna stannar kvar och helst kommer tillbaka.
- Det kan vi göra om vi lyckas kommunicera de här tre viktiga hörnstenarna i vårt erbjudande och få kunderna att förstå att hos oss får de både trygga och etiska pensioner. Då kan våra kunder le lite när de ser våra reklamfilmer på TV och kanske tänka att de kan boka av det där mötet med bankrådgivaren och istället ägna sig åt något annat än att oroa sig för pensionspengarna, säger hon.

INTJÄNAD TID

Den intjänade tiden tycker hon att kunderna kan använda till något vettigare och föreslår att de istället ska "ta hand om sina barn, jobba med det de är bra på, läsa en bok eller plocka en blomma" och samtidigt vara medvetna om att deras pensionspengar bidrar till en bättre värld. Det sista är något som vi måste stanna en stund vid. Britta Burreau är en djupt engagerad och lösningsorienterad person. Hon fick pris som "årets inspiratör i försäkringsbranschen" 2016 med följande motivering: "Med självklar auktoritet driver hon förändring och nytänkande i en traditionstyngd och komplex bransch". Egentligen är motiveringen på tok för snäv. Hon är inte bara intresserad av att förändra en bransch. Hon vill förändra världen. Om det här fortfarande står kvar i artikeln när du som läsare läser det, och hon har godkänt texten, har hon gått med på den formuleringen. För när jag frågar henne om hon är en "världsförbättrare" så värjer hon sig mot uttrycket för att "det låter pretentiöst, och jag vill inte vara pretentiös".
Men i hennes övertygelse ligger det ett tydligt grundackord, som bygger på att hon inte bara vill förbättra för sig själv, utan även för andra. Det gör att vi pratar om hur man ska kunna minska kolanvändningen i kinesiska kök och förbättra luftkvaliteten genom att pensionsbolagen investerar i smartare energislag, genom att vi släpper in flyktingar och invandrare och integrerar dem i samhället snabbare så att de kan hjälpa oss med tillväxten, varför inte
med hjälp av scoutrörelsen där hon har ett långt förflutet och nu valts till ordförande för Scouterna. Scoutrörelsen kan, enligt Britta Burreau, hjälpa till med integrationen för dem som inte passar in i idrottsrörelsen men som kan bidra - inte bara hjälpas - med kunskaper och erfarenheter som passar in och som andra behöver. Samtidigt kan scouterna förhoppningsvis hjälpa till med språket och träning på de sociala koder som är viktiga för att hitta sin plats i Sverige. Men att ta emot flyktingar och invandrare, scouter eller andra ska vi göra. För att förbättra demografin med många åldringar och få unga behöver vi invandrare som kommer hit och jobbar, annars drabbar det våra pensioner i slutänden.
- Ett land mår ju bra av att ha öppna gränser. Historiskt har ju det varit något som gjort att vårt land har blomstrat. Så att stänga gränserna är inte en väg till blomstring, säger hon.

ENGAGERA MÄNNISKOR

Draget att påverka och engagera människor för att nå förändringar började hon med redan på högstadiet när hon var med och startade en elevkår och organiserade en skolstrejk. Orsaken till strejken var den dåliga arbetsmiljön och att hon och kamraterna tyckte att betygssystemet inte var motiverande för dem som inte fick bra betyg och "vi ville att skolan skulle ta hand om alla, inte bara dem som fick bra betyg." Just problem med betyg har hon aldrig haft, för henne personligen var anledningen en bisak. Hon är både ingenjör från KTH och har en MBA från Handels. Till det kan läggas att hon blivit stormästare i TV-programmet Jeopardy, för dem som vet mest. Fast bara en gång. Hennes bror har fått titeln två gånger. Och det låter lite som att hon hade velat vinna fler gånger än sin bror. Hon erkänner utan omsvep att hon är en tävlingsmänniska.
- Vi är mästare på onödiga kunskaper, säger hon. Om det var betygssystemet som var orsaken till skolstrejken för länge sedan är det nu problemet med otillräckliga pensioner som engagerar henne.
- Som det ser ut nu så blir det hälften kvar när många går i pension. Medianlönen ligger på 28 700 kr i Sverige vilket innebär att halva befolkningen inte ens får hälften av det att leva på. När det ser så dåligt ut blir det än värre om man ska köra in en pensionsskatt på den sista delen. Och detta i en situation när OECD visar att trenden är att öka incitamenten för privat pensionssparande, säger hon och tillägger:
- Om parterna hade tagit ett så stort ansvar för pensionsförsörjningen så att det blev hyggligt för alla, så skulle det räcka. Men så ser det ju inte ut. Vi måste börja prata om det här, vi som pensionsbransch. Redan i dag går ju varannan kvinna i pension med garantipension. Det är pension från statskassan. Och den blir inte fetare med vår demografi, den blir magrare. Och allt fler kvinnor saknar numera änkepension och de hamnar i en mycket svår situation när deras män går bort, säger hon.

ÖPPNA GRÄNSER

Hon återkommer till frågan om öppna gränser när Pensionsnyheterna frågar om hur hon ser på skillnaderna mellan reglerna för tjänstepensionsföretag och försäkringsbolag. KPA Pension är ju ett tjänstepensionsföretag som inte har något annat på hyllan än tjänstepensioner. I debatten har framför allt Skandia gjort ett stort nummer av att tjänstepensionsföretagen inte ska komma billigare undan än försäkringsbolag, som Skandia, genom lägre kapitalkrav. Till saken hör att det i tjänstepensionsdirektivet inte finns några
kapitalkrav alls, men att Sverige förbereder att införa "egna" kapitalkrav, som en "gold-plating" av direktivets bestämmelser i väntan på att ett mycket oenigt EU ska enas om vad som ska gälla.
- Jag vill att alla tjänstepensionsbolag ska ha lika kapitalkrav och villkor över hela Europa. Att tro att Sverige ska ha andra krav än vad man har i andra länder i Europa är ju att försöka skapa det här stängda landet en gång till. Nu är vi ju med i EU så vi kan väl enas om att vi inte ska ha egna regler utan ha samma som alla andra, säger hon.

MARKNADSKRAFTERNA STYR

Hon lägger alltså ett europeiskt perspektiv på frågan och menar att svenska bolag som KPA Pension eller Alecta kan förlora i konkurrensen genom att utländska bolag tar över om de har gynnsammare regler än vad som kan komma i Sverige. Högre krav på svenska bolag än europeiska missgynnar Sverige.
- Annars blir det så att svensk industri och svenska kommuner kommer att drabbas av högre kostnader och erbjuda sämre pensioner och sämre villkor till alla anställda. Eller också flyttar bolagen ut eller också lägger man ut pensionsaffären i ett annat land, säger hon och påpekar att KPA Pension inte har några sådana planer, men att man ska se saken i ett långsiktigt perspektiv.
- Om man kan sin nationalekonomi är det tydligt att om kostnaderna är högre på en marknad så kommer marknadskrafterna över tid göra att verksamheter flyttar ut. Om det sen är hela bolag eller bara väsentliga funktioner, vet jag inte. Men det blir följden om man har olika regler i olika länder, säger hon. Och att Skandia och de andra försäkringsbolagen klagar över att tjänstepensionsföretag som KPA Pension kan få en gräddfil genom lägre kapitalkrav bekymrar henne inte. Inte heller tycker hon att deras argument att lägre kapitalkrav ger kunderna sämre skydd är ett problem.
- Om det Skandia sa om kapitalkrav skulle gälla för hela Europa - fine, då kör vi så. Men nu gäller inte det för hela Europa och då vill jag bara säga att Europa är större än Skandia.

FLYTTRÄTT

I år, lite oklart när, så har regeringen antytt att det kommer förslag till nya regler för flytträtt. Även om de regler som gäller nu tillåter flytträtt och har gjort det möjligt för Britta att under tiden på Nordea kunna plocka in kryss från kunderna på kollektivavtalsmarknaden vill hon inte ha något monopol för KPA Pension. Flytträtten ska finnas kvar - även om den hittills gjort det möjligt för Nordea att vinna över kunder från KPA.
- Flytträtten är ett konsumentskydd. Det ska alltid finnas i alla branscher. Den är bra för kunderna - men ännu bättre för bolagen. Vi måste ju förtjäna vårt förtroende varenda dag. Det är något som får upp oss på tå och skapar en lyhördhet för kundtrender, uttalanden och klagomål. Det tror jag är jättebra för oss, säger hon. Och som ett tips till alla som hoppas på att flytta in kapital och odla relationer vet hon hur man gör.
- Det fanns tillfällen för att man flyttade för att man var förbannad. Om man då hindras att flytta blir man skogstokig. Därför måste man alltid ha rätt att flytta. Det är individuella val och man måste ha respekt för att det är individerna som fattar sina beslut. När man ger råd till en kund, oavsett var man arbetar, så handlar det om att lägga upp korten på bordet och säga "så här ser det ut". I vissa fall avråder man och kunden säger "jag vill flytta i alla fall", säger hon och fortsätter:
- Ibland säger man att det är hugget som stucket och ibland säger man att du ska stanna. Om man någon gång blivit avrådd och fått höra att en försäkring inte ska flyttas så har man ju inte sålt något. Man har givit ett gott råd och det är så man bygger riktigt starka kundrelationer. Det är ett ansvar som gäller alla i pensionsbranschen. Vi jobbar med långsiktiga beslut.

PN Analys nr 2 2017