12 sep 2017 10:19

PPM - ett system med förtroendeproblem

"Fondens andelar i PPM-systemet kan variera mycket under olika perioder vilket gör den nya regeln svår att tillämpa i praktiken." "Drabbar väldigt många sparare negativt." "Ska man komma med regler så måste de vara tillämpbara." Så lät det när Pensionsnyheterna under tidig vår pratade med branschen om Pensionsmyndighetens då preliminära förslag för förstärkt konsumentskydd.

Kritiken gällde självklart förslaget att en fond ska ha hälften av sitt kapital från andra delar av marknaden utanför premiepensionssystemet, ett förslag som framför allt kom i efterdyningarna av skandalerna med Falcon Funds och Allra och var tänkt att sätta stopp för aktörer som enbart finns och verkar inom premiepensionsystemet.

SLUTLIGT FÖRSLAG

Tidigt i somras kom äntligen Pensionsmyndighetens slutgiltiga förslag på ett stärkt konsumentskydd och det kvantitativa kravet låg kvar. Utöver det ställs kravet att fondbolag måste redovisa tre års track record samt ha 500 miljoner under förvaltning för att överhuvudtaget ha en chans att komma in på fondtorget. Fondbolagen har återigen riktat kritik mot förslaget och återigen är det framför allt 50-procentsregeln som hamnat i skottgluggen. Detta eftersom det riskerar att drabba flera redan väl etablerade, populära och seriösa fonder på torget, fonder från bolag som Lannebo, Didner & Gerge samt AMF. Dessutom kan flera för premiepensionssystemet skräddarsydda fonder drabbas av kravet, framför allt många så kallade generationsfonder från exempelvis Länsförsäkringar, Nordea och AMF. Att fondbolagen varit kritiska kommer kanske inte som någon överraskning. I Pensionsnyheternas dagliga utgåva har Didner & Gerge, Länsförsäkringar Fondliv och SPP redan sågat förslaget. Hela arbetet föranleddes av problemen som uppdagades kring fondbolagen Falcon Funds, Allra och Advisor, säger Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren. Samtidigt har det ända sedan systemet sjösattes pågått en diskussion om "verkliga eller upplevda" problem inom akademi, media, allmänhet, bransch och inom myndigheten.
- Ett antal utredningar har också sökt analysera frågorna och komma med förslag till förbättringar. Förändringar av systemet har också skett. Den kanske mest betydelsefulla var omstöpningen av förvalet till en generationsfond. Det är viktigt tycker jag att vi har en kritisk diskussion om premie- respektive inkomstpensionssystemets utformning samt grundskyddet. Förhoppningsvis leder det till samhällsnyttiga förändringar, säger Ole Settergren till Pensionsnyheterna.

TUMMEN NER

Inte helt oväntat var också Fondbolagens förening kritiskt till just delen om kapitalkrav i Pensionsmyndighetens förslag när remissvaret kom. "Vi stödjer alla Pensionsmyndighetens förslag utom ett," löd det då. För Pensionsnyheterna utvecklar vd Fredrik Nordström nu resonemanget med varför föreningen anser att det drabbar fler fonder än tidigare tänkt och att förslaget är "en tråkig tanke".
- Vi har beräknat hur många fonder det skulle kunna drabba och andelen är 16 procent av antalet fonder, eller drygt 130 av 837 fonder. När det gäller andelen kapital så är det lite över hälften av det som ligger i egenvalda portföljer som träffas av det nuvarande förslaget och köpstoppet. Det är upp mot två tredjedelar av alla sparare med egen fondportfölj som har valt minst en av de fonder som berörs av förslaget. Och tittar man på vilka fonder som drabbas så är det ingen träffsäkerhet i dyra eller dåliga fonder utan förslaget träffar slumpmässigt fonder i systemet. Snittet på avgifter och fondrating i de fonder som träffas ligger på samma nivå som avgifterna och fondratingen för alla fonder, säger han. Att förslaget riktar sig mot att
stoppa just fonder som är skräddarsydda för premiepensionen är en dålig idé eftersom det drabbar kunderna och utarmar systemet för framtida sparare eftersom sparare måste gå längre ner på listan för att hitta bra fonder. De populära fonderna är populära av en anledning men blir inte valbara med det här förslaget, menar Nordström.
- Förslaget är en tråkig tanke tycker vi, för det verkar gå ut på att stoppa fonder som är gjorda enbart för premiepensionssystemet. AP7 är till exempel skräddarsydd för systemet. Det finns också andra
fondbolag som har anpassade fonder med t.ex. avgifter som är anpassade till just den här marknaden där man inte behöver ha täckning för distributionskostnader. De fonderna kan inte säljas på övriga marknaden eftersom avgifterna inte räcker till distributionen men de är väldigt lämpade för premiepensionen, säger han.

EN NÖDVÄNDIG REGEL

På Pensionsmyndigheten förstår man kritiken. Ole Settergren säger att den är naturlig och självklar eftersom förslaget drabbar flera bolag som inte har något att skämmas för. Samtidigt är det en regel som är nödvändig.
- Vi tror att den ger ett bättre skydd för pensionsspararna ochdet är betydligt viktigare för oss. Det är viktigt att fonderna visar sig vara goda produkter även utanför premiepensionssystemet. Det inger ett större förtroende för fonderna och branschen, säger han. Förslaget väntas även gå igenom då indikationerna från politiskt håll varit väldigt tydliga. Hur lång tid alla förslag kommer ta att få igenom är dock mindre klart i nuläget, säger Settergren.
- Det beror lite på vilket förslag det är. Vissa går att köra igång direkt men just förslaget med ett krav på 50 procents innehav utanför premiepensionssystemet kan bli en längre resa. Däremot vi vet inte riktigt hur länge det blir, just nu i alla fall. Att branschen just nu tror att många fonder försvinner borde inte påverka lagstiftarens vilja att gå vidare med förslaget. Dessutom är det för tidigt att bedöma de fulla effekterna nu, menar Settergren och tillägger att det visserligen är en brist att aktiva sparare som tänkt igenom sina innehav inte kan få igenom sina val, men fördelarna överväger nackdelarna.
- Branschens bedömning bygger vad jag förstår på bedömningar om bland annat fondmarknadsutvecklingen på lång sikt. Jag tycker inte en sådan bedömning bör påverka lagstiftarens vilja nu. Argumenten för regeln är, enligt Pensionsmyndighetens uppfattning, tillräckligt starka för att genomföra förändringen. Med tiden kommer vi få erfarenheter av regelns effekter och om dessa skulle visa sig vara mer negativa än vad vi nu tror finns naturligtvis möjligheten att då ändra, säger han och fortsätter:
- Att pensionssparare som själva tänkt igenom vad de vill, men inte kan genomföra är negativt. Dock man ska komma ihåg att premiepensionen är ett av lagstiftaren ålagt pensionssparande där individens frihet är mycket begränsad: man måste betala, får inte ta ut före 61 och man får endast ta ut pension i form av en livslång utbetalning. Nackdelarna för de som kommer att påverkas negativt tycker vi är mindre än de fördelar vi ser med förslaget. De andra kraven på fonder som Pensionsmyndigheten vill få igenom är tre års historik och minst 500 miljoner under förvaltning innan de ska bli aktuella för fondtorget. Just de förslagen kan fylla en funktion men samtidigt hindrar de också mångfalden på marknaden, menar Fredrik Nordström. Nystartade bolag eller fonder stängs ute och spararna får då inte tillgång till nya fonder som genom nya placeringsmöjligheter syftar till
att ge en god avkastning eller som genom nya hållbarhetsstrategier kan ge bättre bidrag till en hållbar utveckling.
- Det är inte bara det att premiepensionssparare inte kan välja dessa
fonder - de får också svårare att starta upp överhuvudtaget eftersom en så stor del av fondmarknaden stängs för dem, säger Nordström.

MYNDIGHET SOM UPPRÖR

Finansinspektionen ville som bekant gå ännu hårdare åt fondbranschen och ville kräva att fondbolagen har fem miljarder kronor under förvaltning innan de ska kunna komma in på fondtorget. Generaldirektör Erik Thedéen har inte hymlat med att han tycker att det räcker med tio fonder på fondtorget och har sagt att det inte går att bedriva en vettig tillsyn över så många fonder som finns just nu. Men deras förslag är märkliga, enligt Nordström.
- Det är lite upprörande och problematiskt när vår tillsynsmyndighet går ut och påstår att bara de stora fondbolagen har tillräckligt bra konsumentskydd. Mycket ska vara på plats när ett fondbolag får tillstånd, som compliance, riskkontroll, internrevision. Ledningen prövas och fondbolaget ska ha ett kapitalkrav. Att de ändå gör svepande uttalanden om att höja inträdesbarriärer med anledning av konsumentskyddet i mindre fonder är väldigt förvånande, tycker jag. Om FI inte anser att regelverket är tillräckligt bör man framföra krav på strängare regelverk men i första hand bör man utöva det tillsynsansvar som man har. Är det en resursfråga måste man föra upp det till diskussion. Det är branschen som via avgifter betalar för Finansinspektionens arbete. Det förslaget har Pensionsmyndigheten inte tagit ställning till eftersom det ligger utanför dess uppdrag, säger Fredrik Nordström.
- Kravet på fem miljarder kronor ändrar förutsättningen för premiepensionssystemet på ett sätt som vi inte tagit ställning till. Jag säger inte att det är bra eller dåligt, utan att vi inte tagit ställning till det, säger Ole
Settergren. Avslutningsvis vill Fredrik Nordström påtala att konsumentskydd är viktigt och att det är bra när förutsättningar för oseriösa aktörer att rikta sig mot okunniga och ointresserade sparare försvinner. Men där vilar ett stort ansvar på tillsynsmyndigheterna. Till syvende och sist är det de som kan gå in och granska verksamheten från insidan.
- Tre av fyra fonder på den svenska marknaden kommer från utlandet. Det finns anledning att driva tillsynsfrågan på EU-nivå och säkerställa en likvärdig tillsyn i Europa genom EU-arbetet, så att vi inte skapar möjlighet till ett regelarbitrage. EU:s inre marknad bygger på att man ska kunna lita på andra länders tillsynsmyndigheter men det finns säkerhetsventiler i lagstiftningen så att ett land kan skydda sig om det skulle brista. FI kan agera mot utländska fondbolag enligt fondlagen. Är det så att Fi inte anser sig kunna använda denna möjlighet eller att dess mandat inte är tillräckligt starkt så får man se över det och utreda möjligheterna att använda regler om värdlandstillsyn.

PN Analys nr 6 2017