27 mar 2018 18:06

Ska förvaltare betala för att förvalta pensionspengar?

Debatten om avgifter som kapitalförvaltare tar från sina kunder, i de flesta fall stora institutionella investerare som pensionsfonder, stiftelser och försäkringsbolag, visar inga tecken på att avta den närmaste tiden.

Ikraftträdandet av MiFID 2 har, om inget annat, bidragit till att fokus på avgifter kvarstår. För diskussionen är på intet sätt ny; i flera år har det pratats och skrivits om att investerare tröttnat på att betala för höga avgifter för uteblivna resultat. Sett bara till den svenska marknaden har de flesta pensions- och livbolagen i sina senaste årsredovisningar gjort en väldigt stor sak av hur mycket de minskat sina avgifter med under året. Nu har en till aktör lämnat ett inlägg i debatten.

FÖRTROENDE

Globala rådgivarbolaget Mercer har i en kommentar lämnat ett förslag på hur kapitalförvaltare skulle kunna återfå "det förlorade förtroendet" från investerarna. En inte alltför vågad gissning är dock att förslaget inte välkomnas i förvaltarbranschen. I stället för att ta ut enbart fasta avgifter oavsett resultat borde kapitalförvaltare garantera en viss avkastning och då enbart behålla en prestationsbaserad vinst de får utöver det garanterade resultatet. Når de inte upp till det garanterade resultatet får de betala det ur egen ficka. Att på det här sättet göra sig mer sårbar kan förvaltare bidra till en bättre balans i branschen och därmed också ha större incitament till att generera goda resultat, menar Mercer.

INTE ORIMLIGT

Det är ett inte helt orimligt förslag, säger Apoteket AB:s Pensionsstiftelses vd Gustav Karner till Pensionsnyheterna.
- Förslaget från Mercer låter som att det handlar om mer performance fee och mindre fasta avgifter. Jag tycker det låter vettigt och tycker att det ska finnas mer av en performance fee och så liten del fasta förvaltningsavgifter som möjligt, säger han. Karner är själv en förespråkare av en blandning av passiva fonder blandat med separata alpha-uppdrag till hedgefonder om det finns ett behov av lite mer aktiv förvaltning i portföljen. Men en stor del
vanliga aktiva fonder lönar sig inte i längden.
- Vanliga aktiva long-only-fonder blir i slutändan en väldigt dyr förvaltning eftersom en så stor del av deras förvaltning är betarisk. Då är jag mer en förespråkare av en större andel passiva fonder blandat med hedgefonder som är 100 % aktiva och tar betalt därefter, säger han och tillägger:
- Det kan finnas bra long-onlyförvaltare också men mycket av forskningen från bland annat USA visar att upp till 90 procent av dessa inte levererar en avkastning bättre än index. Det är en ansenlig del som underpresterar och det är svårt att hitta de långsiktiga vinnarna.

BELYSER AVGIFTSSTRUKTUREN

Det är ganska många som välkomnar att avgiftsstrukturen hos kapitalförvaltare blir belyst och många tycker att avgifterna borde vara prestationsbaserade. Samtidigt finns det andra som tycker det är en fin idé men ganska svår att implementera. I en kommentar till Financial Times sa Rob Bauer, en finansprofessor på Maastricht University, att förvaltare ofta har ganska små balansräkningar och att de därför aldrig skulle kunna absorbera förlusterna från eventuella underprestationer. Gustav Karner tycker också att förslaget är ett bra inlägg i debatten men att det aldrig skulle kunna bli verklighet.
- Nej, det tror jag inte, åtminstone inte bland de skickliga förvaltarna. Det här ska nog ses mer som ett inlägg i debatten att få ner avgifterna generellt och det är något som redan hänt och fortfarande händer i branschen. Väldigt många rör sig mot billigare fonder och förvaltning redan. Jag är själv en tydlig förespråkare för lägre avgifter.
- Men det är inget som blir verklighet. Jag har svårt att se förvaltare inte får något betalt eller till och med betalar under de perioder de inte levererar. Det skulle slå för hårt mot dem och troligen inte vara till gagn för investerarna heller, säger han.

PN Analys nr 2 2018