17 maj 2018 12:45

Tjänsteman på finansdepartementet var ordförande för Oak Capital

I det material som åklagare Thomas Hertz vid EBM tagit fram inför häktningsförhandlingarna i det pågående målet om Oak Capital och Svensk Fondservice/Allra finns en häpnadsväckande uppgift, rörande en person som då var kansliråd på finansdepartementet med ansvar för förvaltningen av statliga bolag. Parallellt var han nämligen ordförande för skandalomsusade Oak Capital Group, som nu förekommer i utredningen kring Allra. Vi har i artikeln valt att inte publicera hans namn, utan kallar honom här Jonatan Hansson.

Uppgifterna kommer ur den utredning som åklagaren använde i häktningsförhandlingen mot Mattias Bengtsson, som var huvudägare till Oak Capital Group. Åklagaren misstänker grova mutbrott, som då alltså ska ha skett under personens tid som ordförande. Åklagaren anser att Oak Capitals huvudägare, Mattias Bengtsson, tagit emot en muta genom att få möjlighet att sälja strukturerade produkter till överpris till de PPM-fonder som förvaltades av Svensk Fondservice, som senare kom att bli Allra. Han anser även att han gjort sig skyldig till givande av muta i och med att han använt del av vinsten från Oakaffären för att köpa aktier till överpris av Allras ägare.

MUTA VÄRD 97 MILJONER

Upplägget var, enligt de handlingar som åklagaren kommit över, att Oak Capital skulle förmedla strukturerade produkter till Allras fonder till ett värde av 700 miljoner kr. En del av vinsten från affärerna, 97 miljoner kr, skulle Oak Capital använda för att köpa in sig i de holdingbolag som då indirekt var ägare till Svensk Fondservice/Allra. Ägare till de två holdingbolagen det var fråga om var Allras vd Alexander Ernstberger och David Persson, som genom att sälja 8 procent av sina aktier för 97 miljoner kr kunde tillgodogöra sig pengarna. Motprestationen för köpet var att Oak Capital skulle bli ”hovleverantör” av strukturerade produkter till Allras Fonder och i handlingarna skriver Oak att ett samarbete med Svensk Fondservice/Allra skulle ge Oak möjlighet att öka sina volymer och öppna för affärer med institutioner, snarare än att bara ha privatpersoner att sälja struktar till.

FASTNADE INTE

Jonatan Hansson hade uppdraget i styrelsen för Oak Capital Group redan när han anställdes på finansdepartementet. Anledningen till att han redan här inte fastnade i granskningen för nyanställda har att göra med att regelverket för anställning i staten gör skillnad mellan högre och lägre tjänstemän.
- När det gäller handläggare och lägre tjänstemän har arbetsgivaren inte någon skyldighet att undersöka om en medarbetare har det som kallas förtroendeskadliga bisysslor. Däremot är arbetsgivaren skyldig att ingripa om denne nås av uppgifter om att en anställd har en förtroendeskadlig bisyssla, säger den nuvarande expeditionschefen på näringsdepartementet Fredrik Ahlén till Pensionsnyheterna.

EXTRAKNÄCK

Nu blev arbetsgivaren medveten om extraknäcket i Oak Capital, något som Jonatan Hanssons högsta chefer, förre statssekretaren Erik Thedéen och dåvarande finansmarknadsminister Peter Norman, reagerade över.
- Frågor av denna typ hamnar ju inte i den politiska ledningen utan hanteras på tjänstemannanivå. När jag, av en slump, fick reda på fakta i målet tyckte jag att det var fel att tjänstemannen i fråga skulle ha ett uppdrag av sen här sorten. Jag tog därför kontakt med departementets rättschef och frågade om det här var i sin ordning. Jag fick då en förklaring som gick ut på att uppdraget skulle avslutas och jag nöjde mig med det, säger Peter Norman till Pensionsnyheterna. Men trots att Jonatan Hansson gjorts uppmärksam på att han skulle avsluta sitt uppdrag för Oak skedde det inte. Han hade kvar uppdraget i mer än ett år, efter det att han blivit tillsagd.
- Jag vet inte varför detta inte hade skett. När det uppdagades reagerade dock departementet omedelbart, minns Niklas Johansson, som då var avdelningschef på den berörda avdelningen på finansdepartementet. Den förnyade tillsägelsen förefaller ha varit allvarligare eftersom Jonatan Hansson då såg till att avveckla sitt uppdrag i Oak Capital, antagligen för att det började bli varmt under fötterna.

BETALT FÖR RYKTESRISK

Mycket i materialet tyder på att Jonatan Hansson känt på sig att han och styrelsen i Oak var medvetna om att det fanns risker med att sitta i bolagets styrelse, varför man bad om, och fick, olika försäkringar för att agera målvakter. Det finns till exempel ett dokument som kallas ”Kompensationsgaranti i samband med ryktesrisk” som i korthet innebär att styrelseledamöterna kan ropa av ett belopp om 500 000 kr vardera, om "Bolagets Styrelse" ("Kompensationstagare") som under tjänstgöring blivit väsentligt skadade av eventuella rykten relaterade till Bolagets affärer ("Väsentlig Händelse")." Jonatan Hansson verkar inte ha nöjt sig med den garantin och tog därför fram ytterligare en personlig garanti i samarbete med advokatbyrån Roschier. Den har rubriken "Skadeslöshetsförbindelse" där Oaks ägare, däribland Mattias Bengtsson, solidariskt lovar att "ovillkorligen och oåterkalleligen hålla [Jonatan Hansson] skadeslös för allt ansvar som [Jonatan Hansson] kan komma att ådraga sig i sin egenskap av styrelseledamot i [Oak Capital Group AB/Springwell AB."

BARA UTKAST

Nu ska det sägas att det finns en del oklarheter kring de avtal som åklagaren hittat och som den här artikeln bygger på, flera av dem saknar underskrifter. Det här är något som Allras vd Alexander Ernstberger påpekat och hävdat att det i många fall varit fråga om avtalsutkast som aldrig blivit undertecknade och därmed inte är giltiga. Hur det än är med den saken så var Jonatan Hansson registrerad som ordförande för Oak Capital Group under 2012 när affärerna ska ha gjorts. Det faktum att man bekymrat sig om att ta fram de olika friskrivningsavtalen tyder på att de inblandade i affärerna var medvetna om att det fanns en tydlig "ryktesrisk" om affärerna skulle komma att granskas. Jonatan Hansson är idag tillbaka i regeringskansliet efter att ha varit tjänstledig under ett drygt år och då jobbat som CFO på ett fastighetsbolag. Det jobbet fick han dock sparken ifrån, "eftersom samarbetet inte utvecklades som
tänkt", enligt det bolagets vd. I dag finns han återigen på näringsdepartementet med titeln kansliråd men arbetar idag inte längre med förvaltning av statliga företag utan utför "arbetsuppgifter utanför näringsdepartementet". Dessutom finns han alltså med i den utredning som åklagare Thomas Hertz leder för att gå till botten med Allraaffären. Den lär pågå länge än och än så länge befinner sig Oaks tidigare huvudägare Mattias Bengtsson på fri fot, även om åklagaren hoppas att man nu ska få ihop tillräckligt med misstankar för att det ska räcka till för att få honom utlämnad till Sverige.

PN Analys nr 3 2018