17 maj 2018 12:06

"Jag tror att det räcker med 200 fonder på fondtorget"

Med ett fondtorg som rymmer 1000 miljarder kronor - på sikt 3000 miljarder - blir Pensionsmyndighetens nya chef för fondtorget Erik Fransson en av världens mäktigaste grindvakter. Det är han och hans nya organisation som kommer att avgöra vilka förvaltare som kvalar in och vilka som inte gör det enligt det nya regelverket som snart klubbas av riksdagen.

"Om man som fondbolag har svårt att möta de nya kraven så har man ju saker att fundera på", säger han när Pensionsnyheterna får träffa honom för en intervju i myndighetens lokaler på Hornsgatan. Hit har han kommit från SEB där han i många år jobbat med bankens fondutbud med uppgiften att se till att bankkunderna erbjuds ett utbud av fonder som är kvalitetssäkrat och där förvaltarna löpande granskas och analyseras för att hålla koll på att de "löpande gör det de säger att de ska göra", som han uttrycker det.
Det är en bra bit från den verklighet som drabbat Pensionsmyndighetens fondtorg och sparare, där det handlat om att fonder och fondbolag gjort sånt som de absolut inte sagt att de skulle göra, om man ser på Falcon, Allra och Solidar, för att ta några exempel.

FÖRVÅNAD AV UPPTÄCKT

Erik Fransson säger sig vara förvånad över det man upptäckt bland de här fonderna och säger att han i sitt tidigare jobb inte stött på något liknande, trots att många år gått och tusentals fonder analyserats. Att man då inte fått med några av Falconkaliber handlar i mångt och mycket om hur man valt att strukturera utbudet. Premiepensionens fondtorg har inneburit att alla som uppfyller vad som visat sig vara lågt ställda krav, har fått vara med. Hans jobb på SEB handlade om att skapa ett guidat utbud, alltså ett fondtorg där man jobbat för att kvalitetssäkra de fonder och förvaltare som ska få ta plats på torget.
- Jag har i mitt tidigare jobb haft förmånen att bara leta efter de bästa förvaltarna. Vi har haft ett guidat utbud, inte ett brett öppet utbud som det torg som finns på Pensionsmyndigheten i dag. På det sättet har de här problemen aldrig kommit till ytan i våra processer. De här problemfonderna hade varit bortscreenade i våra processer från dag ett, säger han och tillägger:
- Jag har aldrig behövt komma nära dem, aldrig ens titta på dem. De är inte ens på radarn. När man letar efter världens bästa globalförvaltare eller världens bästa Sverigeförvaltare så kommer de aldrig upp. De har ju aldrig haft någon kvalitet i förvaltningen, säger han. Han påpekar att skandalfonderna inte haft någon ”ambition att vara attraktiva ur ett inköpsperspektiv” något som innebär att han för in en kvalitetsaspekt när han ska bedöma fonder, något som definitivt kommer att göra det trängre i grinden om man vill få komma in på det omgjorda fondtorget. Och det är inte ens säkert att det man nu hittat bland de uthängda fondbolagen behöver vara kriminellt.
- Det är en svår fråga. Det finns ju någon sorts gräns. Det finns gråzoner och överdriven kreativitet också, säger han men tillägger att det är skillnad på "dålig förvaltning" och "medvetet dålig förvaltning", med adress till alla berörda.

I FONDSPARARNAS INTRESSE

En fondförvaltare ska agera "i fondandelsägarnas bästa intresse" vilket följer av lag och förordningar. Det blir en fråga som ska behandlas av domstolarna om och när processerna börjar. Erik Fransson är ett hängivet
"fan" av fonder vilket borde lugna dem som oroas av de förändringar som är på gång på fondtorget.
- Det finns jättemånga bra fonder och jag tycker, generellt sett, att det är ett jättebra sätt att få en bra förvaltning för den lilla spararen, säger han.

BIG ÄR INTE ALLTID BEAUTIFUL

Men storleken är inte allt, även om det ger skalfördelar. Big är inte bara beautiful och att bara ha ett fåtal fonder som skulle dela på hela kapitalet på 1000 miljarder skulle inte vara en bra lösning, enligt Erik
Fransson.
- Vi har rätt mycket volym. Det i sig gör att vi behöver ha ganska många fonder på den öppna delen. Det finns någon form av kurva. Om du har för stora volymer så får du inte de bästa fonderna. Och om du har för lite volym så får du inte de bästa fonderna heller. Så du måste ha balans, säger han och ritar en kurva i luften för att visa var den optimala storleken och kvaliteten kan mötas. Men han konstaterar att det definitivt kommer att bli färre fonder på det framtida torget om man genomför steg 2 med upphandlade fonder och nämner siffran 200, alltså 650 färre än i dag.
- Det räcker ju inte att ha en enda Sverigefond. Och har du svenska småbolagsfonder så har du också begränsningar, när det gäller storlek. Så det gäller att hitta rätt antal i förhållande till den efterfrågan spararna har. Har du mindre efterfrågan på globala fonder kan det räcka med två eller tre globalfonder. Men för Sverigefonder kanske du behöver ha lite fler och även indexfonder. Och, vad vet jag, det kanske bara finns fyra-fem som är tillräckligt bra, säger han.

ÖVERTYGA IDOLJURYN

Alla fondbolag som läser detta bör begrunda de två orden "tillräckligt bra". För i det jobb som den nya fondtorgsavdelningen ska ägna sig åt gäller inte bara att uppfylla de kvantitativa kriterierna. Man måste, om det blir upphandling enligt steg 2, även övertyga "idoljuryn" på Pensionsmyndigheten att man i ett framåtblickande perspektiv är "tillräckligt bra" och kan göra troligt att man kommer att göra det man sagt att man ska göra. Den här kvalitetsaspekten påminner till sin natur lite om de upphandlingar som skett på kryssmarknaden, även om det antagligen inte alls kommer att vara samma kriterier som man kommer att utgå ifrån, när man bedömer kvaliteten. Helt klart är att de fondbolag som står nakna inför kvalitativa och kvantitativa krav har en rejäl hemläxa framför sig om de vill komma in på det nya torget. För redan nu i maj kommer alla avtal att sägas upp med förvaltarna. Varenda en får ansöka på nytt och gå igenom en helt ny godkännandeprocess.
- Det nya avtalet ska börja gälla från och med den 1 november i år. Ansökningsperioden är tänkt att gå ut den 28 december och det är sista dagen för ansökningar, som planen nu ser ut, säger Erik Fransson. Här kommer fondbolagen naturligtvis att försöka trolla med volymer och avkastningshistorik för att uppfylla kraven.
- Det kommer nog att finnas en aktivitet där och jag tror att det i viss mån redan har påbörjats på vissa ställen. Det har kanske inte bara med historiken att göra. Det kan handla om att man inte har volymer som gör att man når upp till kraven. Eller att man har bra volymer men inte når upp till kraven för den externa volymen till exempel. Det gör att det kan finnas intresse att göra vissa strukturaffärer. Det tror jag att man börjat fundera över redan, men jag har ännu inte sett något sådant exempel, säger han.

SPRETIGT UTBUD

Erik Fransson har jobbat med fonder sedan 1990-talet då han bland annat var vd för ett fondbolag som drevs av ABB. Därifrån kom han till SEB där en av många uppgifter kom att bli att städa up i bankens många gånger spretiga utbud av fonder och där det fanns ett stort antal olika fondtorg för till exempel private banking, depå och försäkring. Och varje land i koncernen hade ett eller flera fondtorg.
- Det fanns fondtorg i Luxemburg, Danmark, Sverige och Irland. Man hade till och med flera fondtorg i Sverige. Uppdraget jag fick 2007 var att sy ihop det här till ett fondtorg och använda de resurser som fanns i banken och utnyttja de skalfördelar som finns inom inköp, upphandling och analys, säger han.

HAND I HANDSKE

För den headhunter som letade efter en ny chef till Pensionsmyndighetens
nya fondtorgsavdelning måste det ha låtit som när företrädarna från tjurfäktningsarenan upptäckte Tjuren Ferdinand och utbrast: "Honom ska vi ha!". Att han själv valde att lämna det privata näringslivet för att bli statstjänsteman verkar han inte se någon större dramatik i.
- Det som lockade mig att ta jobbet var ju att få skapa en ny avdelning, bygga en ny organisation med nya uppgifter och nya team och processer. Det blir en förändringsresa som lockade mig. Om man brinner för fonder så är Pensionsmyndigheten ett trevligt ställe att vara på. Men om man blir grindvakt för det som är världens största fondtorg där väldigt många vill komma in så får man makt, men det är inget som han verkar ta särskilt allvarligt.
- Jag funderar inte så. Jag vill försöka skapa ett fondtorg som gör att det blir så bra som möjligt för spararna. Sen att det är stort skapar ju mer fördelar än nackdelar. Det ger dig större möjligheter att få de fonder som du behöver - till rätt pris. Detta för att spararna ska ha ett bra utbud att välja ifrån. När jag tjatar mer om den statliga maktposition han nu fått säger han bara:
- Det är väl en fördel med att vara en myndighet i och med att vi har en likadan process för alla. I första vändan kommer det inte att bli några nya krav på avgifter, som många fondbolag har klagat över eftersom de får dålig lönsamhet. Försäkringsbolaget Movestic har bestämt sig för att inte längre vara kvar, bland annat av det skälet.

TJÄNAR BRA MED PENGAR

Erik Fransson tror dock inte att alla fondbolag tycker att de får för lite betalt för att vara med.
- Jag tror att rätt många tjänar rätt bra med pengar. Sen är det nog en del som tycker att de tjänar för lite pengar, och det finns nog de som går minus också, men som väljer att vara med i alla fall, säger han. Men det här är bara ett första steg där omkring 250 fonder kan försvinna medan 600 blir kvar. Pensionsgruppen har ju tydligt uttalat att man ska utreda systemet ytterligare en gång och att det kan komma ett fondtorg 2.0 när man är klar.
- Nu vet vi ju inte det, det har ännu inte fattats beslut om utredning. Men vi ser inte att det vi gör nu som onödigt, om det blir ett steg 2. Blir det inget steg två har vi ändå tagit steg ett, som förhoppningsvis
innebär någonting. Och blir det ett steg två, så har vi resurser och kompetenser som gör att man kan gå dit också.
Det låter lite som att du tycker att det räcker med steg ett…
- Nej, det säger jag inte. Men det är inte så att steg 1 skulle innebära något onödigt arbete utan snarare ett bra förarbete om det nu skulle bli ett steg två, avslutar han.

PN Analys nr 3 2018