5 jul 2018 12:13

Ny HFD-dom om pensionsutfästelse

Högsta förvaltningsdomstolen har bedömt att en arbetsgivares utfästelse om avgångspension fram till 65 års ålder inte ska beräknas tillsammans med en av samma arbetsgivare utfäst kompensation för bortfall av allmän pension, framgår det av en ny dom.

Skatteverket var en av parterna i målet, som handlar om en man som erbjöds av sin arbetsgivare att gå i förtida pension med utfästelser om en temporär ålderspension med 65 procent av lönen fram till 65 års ålder samt en direktpension för samma tid. Första utfästelsen tryggades genom en tjänstepensionsförsäkring och den andra genom inbetalning till en k-försäkring. Båda skulle sedan betalas ut under kortera tid än tre år och motsvarade tillsammans 100 procent av mannens lön.

Arbetsgivaren utfäste också en extra ålderspension som skulle utbetalas livsvarigt från 65 års ålder och kompensera för bortfall av allmän pension på grund av den förtida pensioneringen. Den tecknades också som en tjänstepensionsförsäkring.

Målet gällde alltså frågan om det vid bedömningen av om den tillfälliga pensionen rymdes inom allmän pensionsplan endast skulle tas hänsyn till de förmåner som denna utfästelse gav eller om även utfästelsen av den livsvariga pensionen skulle beaktas.

Skatteverket menade att båda pensionsutfästelserna måste bedömas samlat och fann att den tillfälliga pensionen inte var en pensionsförsäkring. Dess bedömning överklagades till Förvaltningsdomstolen som gav mannen rätt. Sedermera överklagade Skatteverket till kammarrätten och fick rätt.

Men nu upphäver HFD kammarrättens beslut. Domstolen anför att omständigheterna i målet är annorlunda, även om försäkringarna har grund i samma händelse, nämligen den förtida pensioneringen. Men HFD menar att den livsvariga pensionen inte ger ersättning för bortfall av lön under tiden fram till ordinarie pensionsåldern, utan ersätter minskningen av intjänad allmän pension från 65 års ålder. Den livsvarigt utbetalda försäkringen ska ses som ett komplement till den allmänna pensionen och därför saknas skäl att behandla försäkringarna som en enhet.