Investeringssparkonton har kostat staten 42 miljarder kronor i skattebortfall. Det skriver Riksrevisionen i en ny granskningsrapport om den populära sparformen.
Anledningen till granskningen är att den samlade effekten på statens skatteintäkter inte har redovisats efter införandet. Riksrevisionen har utgått från frågeställningar som berör huruvida ISK förenklat för personer att spara i aktier och andra finansiella instrument, om beskattningsnivån uppmuntrat hushållen till ett långsiktigt sparande och just effekten på statens skatteintäkter.
Slutsatserna är att tillgångarna i ISK är stora och att ISK förenklat deklarationen för sparare, vilket var tanken då deklaration av vinst och förlust tidigare varit en stor källa till fel. Dessutom har aktiesparandet förenklats genom att spararen inte behöver ta skattemässig hänsyn vid omplaceringar. Men enligt Riksrevisionens granskning har vissa delar blivit krångligare, nämligen deltagande i vissa nyemissioner och börsintroduktioner.
Någon förenkling för fondsparande har det däremot inte blivit i samma utsträckning som för aktiesparande.
"Det var redan innan investeringssparkonto infördes enkelt att deklarera försäljning av fondandelar, eftersom kontrolluppgift sedan 1997 lämnas på vinster och förluster", enligt rapporten.
Riksrevisionen menar också att sparande i ISK på många sätt är mer riskfyllt än konventionellt sparande. Detta eftersom skatten på sparande i ISK betalas oavsett om tillgångarna ökar eller minskar. I konventionellt sparande betalas skatt bara på vinster och avdrag görs för förluster.
"När hänsyn tas till att sparande i ISK är mera riskfyllt kan ISK inte betraktas som en skattemässigt särskilt förmånlig sparform", säger Anna Brink, projektledare för granskningen.
Riksrevisionen konstaterar också att skatten i ISK varit för låg från införandet år 2012 till 2017.
"Enligt Riksrevisionen kan införandet av investeringssparkontot ha inneburit ett skattebortfall på 23 miljarder kronor summerat över perioden 20122017. Därutöver kommer kapitalvinster som genererats under perioden men inte realiserats före utgången av 2017 att leda till ett framtida skattebortfall på ytterligare 19 miljarder kronor summerat över alla efterföljande år", skriver riksrevisionen.