I samband med att EU-domstolen i december 2017 konstaterade att den polska kvinna som var bosatt i Sverige hade rätt till full svensk garantipension utan avräkning från sin polska, och mycket låga, pension, passade EU-domstolen även på att förklara att den svenska garantipensionen var det som på EU-språk kallas en minimiförmån.
Sådana är normalt nationella , men eftersom Sverige betalar ut garantipension även till personer bosatta inom EES-området och Schweiz måste nu Sverige klura ut hur man ska hantera den frågan. Detta eftersom det saknas vad som kallas "författningsstöd" för att betala ut garantipension och omställningspension till dem som bosatt sig i EES-länder, om det nu är fråga om en minimiförmån.
Svaret blir att man ska tillsätta en utredning som får ett år på sig att klura ut hur det ska fungera. I väntan på att utredningen blir klar så har regeringen nu lagt en propp till riksdagen som innebär att Sverige även under kommande år kommer att fortsätta att betala ut garantipension till pensionärer bosatta inom EES och Schweiz. Kort sagt - ett års förlängning av det system som gällt sedan tidigare.
Med anledning av domen avser regeringen att tillsätta en utredning som bör belysa konsekvenserna av EU-domen och utreda det behov av förändringar som följer av att garantipension och även omställningspension är att anse som minimiförmåner.
De nu lämnade förslagen har tagits fram för att förmånerna fortsättningsvis ska kunna betalas ut till ett annat land fram till dess att utredningen är klar och eventuella lagförslag från utredningen har blivit ny lag. Kort sagt, Sverige fattar beslut om att det ska vara lagligt att betala ut garantipension fast det saknas författningsstöd för att göra det.
Pensionsnyheterna beklagar om detta låter förvirrande men konstaterar att lagförslaget inte kan tolkas på annat sätt.
Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2019 och upphöra att gälla vid utgången av samma år.
Just nu filar man på direktiven till utredningen och någon utredare har ännu inte utsetts.