I regeringens årliga utvärdering av AP-fondernas verksamhet framgår att de både förra året och sedan starten 2001 haft positiva bidrag till det allmänna inkomstpensionssystemet.
Det samlade resultatet för AP-fonderna 14 samt AP6 förra året uppgick till 121 miljarder kronor, motsvarande en avkastning på 9,2 procent. Sedan 2001 har den genomsnittliga avkastningen varit 6,2 procent per år.
Inkomstindex, som ligger till grund för uppräkningen av skulden i inkomstpensionssystemet, har jämförelsevis ökat med tre procent per år i genomsnitt, meddelar regeringen.
Vid årsskiftet uppgick buffertfondernas kapital till 1 412 miljarder kronor. Det är 91 miljarder mer än vid föregående årsskifte. Det är även dubbelt så mycket som vid slutet av 2008 trots att fonderna under samma period betalat ut 183 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet, enligt regeringens skrivelse. Under förra året betalades 30 miljarder kronor ut.
"Buffertfondernas avkastning följer i stor utsträckning utvecklingen på de finansiella marknaderna. Låga räntor och en god global tillväxt har bidragit till börsuppgångar under en längre tid. Buffertfondernas ackumulerade resultat efter finanskrisen 2008 står för 90 procent av det ackumulerade resultatet sedan 2001", enligt skrivelsen.
Förvalsalternativet i premiepensionssystemet Sjunde AP-fonden har också utvärderats. Det har under 2017 avkastat 16,5 procent medan den genomsnittliga avkastningen för privata fonder i PPM-systemet jämförelsevis levererade 9,6 procent.
Buffertfondernas redovisade kostnader uppgick förra året till 1 754 miljoner kronor. Det är en ökning med en procent från föregående år.