22 maj 2018 12:39

Ålandsbanken: Fondfusioner kan vara bra för PPM-spararna

Förra veckan skrev vi om att Pensionsmyndigheten hade informationsträff för fondbolagen gällande de nya hårda kraven som snart väntas träda i kraft för fondtorget. Riksdagen väntas inte klubba förslaget förrän 31 maj men myndigheten ville ändå prata om vilka planer de har för fondtorget framöver och listade de tuffa utvärderingskrav som fondbolagen kan vänta sig.

Dock hade branschen hellre tagit mötet efter att lagförslaget blivit klart, uppger Ålandsbanken Fonders vd Tom Pettersson för Pensionsnyheterna.

- Vi var representerade vid informationsmötet. Generellt sett hade vi önskat att informationsmötet varit i ett skede då man haft de slutliga kraven klara enligt lagförslaget, nu kunde inte helt slutliga besked ges på alla punkter, vilket fondbranschen givetvis skulle ha föredragit, säger han.

Som bekant tog Ålandsbanken över pengar från Allras fonder förra året när det sistnämnda bolaget slängdes ut ut PPM-systemet. En del av pengarna gick till en fond-i-fond startad just för att ta emot PPM-kapital vilket potentiellt kan göra det svårt att kvala in enligt bland annat kravet att varje produkt måste ha 500 miljoner kronor utanför premiepensionssystemet. Men det är just nu inte ett problem, menar Pettersson.

- Vi har en plan för hur vi avser hantera att fonderna kvalificerar också enligt Pensionsmyndighetens nya krav. Generellt kan vi säga att kapitalkravet inte är en trång sektor för de fonder till vilka Pensionsmyndigheten bytte fondspararnas medel. Det är fråga om sådana tillgångsklasser som har mycket investerare i övrigt.

Att slå ihop fonder kan bli en tänkbar lösning, tillägger han.

- Det är tydligt att myndigheterna önskar färre och större fonder, vilket gör att vi inte utesluter fondfusioner som skulle vara bra för fondspararna.

I sin presentation uppgav Pensionsmyndigheten bland annat att stora krav ska ställas på en fondförvaltares "vandel och anseende" när det gäller hur man ska titta på lämplighet och god sed inom premiepensionen. Detta gäller även historiskt, vilket hade kunnat skapa svårigheter för just det kapital som togs över från Allra med tanke på att bolaget är inblandat i en rättsprocess. Men eftersom Ålandsbanken flyttade över spararnas pengar och inte tog över själva fonderna så är det inte heller ett problem, menar Pettersson.

- Det finns ingen koppling mellan Allra och Ålandsbanken som kapitalförvaltare. Vi var mycket noga med det, därför gjordes till exempel arrangemanget som ett byte av spararnas medel i fonderna. Ålandsbanken tog inte över fonder av Allra, utan Pensionsmyndigheten bytte spararnas medel från Allras fonder till Ålandsbankens. Ingen koppling finns heller mellan fonderna, som till exempel vid en fusion av fonder, där mottagarfonden tar emot tillgångar och skulder av den överlåtande fonden. Pensionsmyndigheten tecknade Ålandsbankens fonder kontant för sina sparares räkning, uppger han.

Avslutningsvis tillägger Pettersson att Ålandsbanken delar Fondbolagens förenings uppfattning om att majoriteten av förslagen är bra och att det är bolagets tydliga ambition att bankens fonder ska kvalificera sig till det nya fondtorget, även efter att de nya lagkraven blivit fastställda.