I förra veckan kom ett uppmärksammat förhandsbesked från Skatterättsnämnden som gjorde klart att pensionsrådgivning om tjänstepension som anställda får genom avtal med rådgivare ska vara förmånsskattepliktig för den anställde om den "vägledning" man får bygger på uppgifter om individens privata ekonomi.
I bedömningen skrev Skatterättsnämnden så här:
"Information avseende den tjänstepension arbetsgivaren gör avsättningar till bör exempelvis inte ensam kunna föranleda någon beskattning av sökandena. En del av den övriga informationen som kommer att ges vid vägledningen finns också tillgänglig för den enskilde. De omfrågade pensionsvägledningarna där uppgifter först hämtas in och information ges i sammanhang tillsammans med rådgivning bör dock se som sammansatta tjänster. Delmomenten utgör då tillsammans en förmån som får antas ha ett värde för den anställde."
Av det följer att det värdet ska tas upp till beskattning och arbetsgivaren ska betala arbetsgivaravgifter på beloppet och den anställde ska skatta för värdet av förmånen. Och då är värdet inte det arbetsgivaren faktiskt betalar för tjänsten, utan vad den anställde skulle ha fått betala för tjänsten om hen valt att köpa den privat. Och då tillkommer moms.
Pensionsnyheterna har frågat Skatteverket, som är motpart i målet i Skatterättsnämnden, hur man ser på provisionsbaserade upplägg där rådgivning ingår och där ersättningen till rådgivaren kommer ifrån det försäkringsbolag där den anställde väljer att placera sin tjänstepension.
Enligt verkets skattejurist Pia Blank Thörnroos gör det ingen skillnad på verkets syn på förmånen.
- Om arbetsgivaren betalar en premie för den anställdes tjänstepensionsförsäkring som ger den anställde rätt till rådgivning så ska arbetsgivaren åsätta denna ett värde. Det faktum att det är en annan part, ett försäkringsbolag, som betalar ut provisionen och möjliggör rådgivningen påverkar inte vår bedömning. Ytterst kommer ju tillgången till rådgivningen av den premie som arbetsgivaren betalar. Om det leder till en förmån så ska arbetsgivaren ta upp det värdet och betala arbetsgivaravgift på det uppskattade värdet och den anställde ska då betala skatt på värdet av förmånen, säger hon till Pensionsnyheterna.
När det gäller värdet av förmånen så ska värdet bedömas utifrån vad tjänsten skulle ha kostat om den anställde valt att köpa tjänsten privat, något som gör att det tillkommer moms.
Hittills har ju rådgivning som finansieras inom ramen för en försäkring inte belagts med moms eftersom försäkringar är momsbefriade i enlighet med EU-rätten. Skatteverket är dock tydligt med att om det finns ett värde för den anställde så ska detta belopp deklareras av arbetsgivaren, oaktat om kostnaden ligger inom ramen för en i övrigt momsbefriad försäkring.
Skatteverket har överklagat Skatterättsnämndens förhandsbesked till Högsta Förvaltningsdomstolen, något som även den hittills okända sökanden också gjort. Det betyder dock inte att Skatteverket tycker att Skatterättsnämnden gjort en felaktig bedömning i målet.
- Vi överklagar för att domstolen ska fatta ett beslut som har rättskraft och alltså visar vad som gäller. Ett förhandsbesked gäller ju i första hand för den som ansökt om förhandsbesked medan en dom från Högsta förvaltningsdomstolen gäller för alla, säger Pia Blank Thörnroos.
Eftersom det handlar om ett överklagande av ett besked från Skatterättsnämnden ska detta ges förtur i domstolen. Trots det kan det dröja uppemot ett halvår innan HFD kan lämna besked. Till dess är det ingen som vet vad som gäller.