I onsdags, den 16 maj, höll Pensionsmyndigheten ett informationsmöte med fondbolagen om vad som ska gälla om de vill vara med på fondtorget efter det att de nya tuffare reglerna införs.
Visserligen har riksdagen inte fattat beslut om lagändringarna än, det väntas ske den 31 maj, men myndigheten ville ändå informera fondbolagen om vad man har i kikaren och hur processen framöver ser ut.
Pensionsmyndigheten kommer att få föreskriftsrätten vilket innebär att man tar fram förordning för hur den nya lagen ska tolkas. Exakt när den kommer vara klar är oklart men i dokumentationen från mötet nämns att den kan komma innan sommaren.
Så snart riksdagen klubbat beslutet så kommer alla fondbolag som har fonder på torget att få ett brev med en uppsägning av det nuvarande avtalet. Uppsägningen gäller tidigast från den 1 november 2018.
Alla som tror att de kvalar in under de nya reglerna med bland annat nya kapitalkrav, hållbarhetsinformation och avkastningshistorik har sen tid på sig till den 28 december 2018 att lämna in ansökan, om de vill ha det som kallas "sömlös övergång", alltså att man kan ha kvar fonder på torget utan att första ta bort dem och sen komma tillbaka.
Fondbolag som har fonder på torget kommer att granskas löpande samtidigt som myndigheten kommer att ställa krav på löpande rapportering. Det är alltså inte tillräckligt att man klarar att komma in vid ett tillfälle och att man sen kan strunta i hur man sköter sina åtaganden.
När det gäller kapitalkraven skriver myndigheten att man räknar med att man att lagkravet kommer att innebära att man landar på minst 500 miljoner kr under förvaltning utanför Pensionsmyndighetens fondtorg.
Detta gäller på fondnivå, inte fondbolagsnivå och syftet är att man ska vara konkurrenskraftig även för andra investerare är premiepensionskunder. Om man kommer under gränsen så måste man omedelbart meddela myndigheten om detta och då kan myndigheten ge en tidsfrist för förvaltaren att försöka ragga nya kunder utanför systemet för att nå upp till kravnivån. Så det blir ingen definitiv stupstock med avregistrering om man "bara" har 499,9 miljoner kr utanför torget vid något tillfälle.
Många fondbolag som inte klarar gränserna kan genom fusioner försöka nå kravnivåer på kapital och avkastning men då vill det till att de skyndar sig på. Pensionsmyndigheten kräver att en fusion är beslutad och godkänd av en tillsynsmyndighet, alltså svensk eller utländsk finansinspektion, för att ansökan ska behandlas.
Fondbolagen måste även visa upp en snygg verksamhetshistorik och dokumentera fondförvaltarens historiska vandel. Dessutom ska man komma in med avkastningshistorik för fonden för de tre senaste åren. Till det kommer att man kan berätta om hur man hanterar frågor om hållbarhet i förvaltningen för att förenkla för kunder att spara hållbart.
Den som är sugen på att vara kvar på torget måste också lova att följa det som kallas god sed inom premiepensionen och måste lova att "inte skada premiepensionssystemet".
Det här blir alltså något av läxan för fondbolagen i det här skedet, det som kallas steg 1 som man nu har ett halvår på sig att vara klar med.
Senare, om och när Pensionsgruppen fattar beslut om att gå vidare med tankarna på ett upphandlat fondtorg, steg två, kommer det att bli än hårdare bandage. Men när det kan ske är tills vidare oklart. Det är det nog många fondbolag tacksamma för. De har säkert fullt upp med den här läxan.