Den ökade medellivslängden, plus fyra år efter 65-årsdagen sedan 1990, gör att det blir allt svårare att upprätthålla pensionsnivåer och säkra arbetskraftsutbudet i Sverige.
Om människor envisas med att gå i pension vid 65 år så kommer det uppstå arbetskraftsbrist och innebära låga pensionsnivåer. Trots att det blivit möjligt att bli kvar på jobbet till 67 års ålder så har den reformen knappast fått några effekter alls på pensioneringstidpunkten.
"Arbetskraftsdeltagandet ökade inte märkbart mer i åldersgruppen 6569 efter det att reformen genomfördes, vilket understryker att normen om pensionering vid 65-årsdagen fortfarande är stark på svenska arbetsplatser, skriver fyra SNS forskare, Per Johansson, Lisa Laun, Mårten Palme och Helena Olofsdotter Stensöta, i SNS-rapporten "Drivkrafter och möjligheter till ett förlängt arbetsliv".
För att möjliggöra en senareläggning av pensionsåldern och öka arbetskraftsutbudet föreslår man att man från politiskt håll ser till att förlänga rätten till sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna till 70 års ålder. Det är förvisso ingen ny tanke men den brukar fastna i finansdepartementet eftersom en det blir dyrt initialt. Det borde politikerna strunta i, menar forskarna, eftersom det kan leda till att förbättra arbetskraftsutbudet.
"Att de som är äldre än 65 inte omfattas av sjukpenningen eller arbetslöshetsförsäkringen visar också en tvehågsenhet från politikerna att vilja riskera kortsiktiga budgetförsvagningar
för att verkligen kunna åstadkomma stora förändringar på detta område. Att låta sjukpenningen och arbetslöshetsförsäkringen omfatta alla fram till 70 år ter sig som en naturlig åtgärd för att förlänga arbetslivet fram till 70", heter det i rapporten.
Rapporten ger tummen upp för de reformer som genomförts för att minska förtidspensioneringarna och driva arbetslinjen hårdare. Visserligen har Försäkringskassans stramare attityd lett till ett minskat förtroende för myndigheten hos allmänheten, men det har fungerat.
"Det minskade inflödet till sjukersättningen som var en följd av reformerna gav inte någon motsvarande tillströmning till någon annan inkomstförsäkring, till det kommunala försörjningsstödet eller till försörjning genom närstående. Däremot ökade sysselsättningen."
Enligt rapporten har alltså piskan fungerat som tänkt i det som av Aftonbladet beskrevs som "Det nya tuffa Sverige".