Om den gällande principen att statliga medel och upplåning inte ska öronmärkas för specifika ändamål ska frångås så måste starka och väl underbyggda motiv presenteras. Detta har inte gjorts i utredningen om främjandet av gröna obligationer, säger Finansinspektionen i sitt remissvar och avvisar därmed förslaget i den delen.
"Om det inte kan påvisas en tydlig koppling mellan upplåningen och ett positivt bidrag till en hållbar utveckling finns dessutom en risk att legitimiteten för en grön upplåning i andra sammanhang snarare urholkas än stärks, vilket går emot ett av de angivna syftena", skriver Finansinspektionen.
Statliga gröna obligationer skulle dessutom kunna skapa ett prejudikat till förmån för öronmärkning av intäkter eller upplåning även på andra områden, som skola, sjukvård, polis eller infrastruktur.
"En sådan fragmentering skulle försämra överblicken över statens verksamhet och underlaget för beslut om hur statens medel ska fördelas. Den skulle även vara ineffektiv, bl.a. genom att fördyra upplåningen och skapa olika slag av inlåsningseffekter i statens skuld- och tillgångsförvaltning", lyder kommentaren undertecknad av generaldirektören Erik Thedéen och seniore analytikern Hans Bäckström.
Samtidigt välkomnar Finansinspektionen utredningens ambition att främja en välfungerande marknad för tillgångsslaget. Gröna obligationer har vuxit i popularitet och FI bedömer att de kan bidra till den klimat omställning som behövs, men framhåller vikten av att marknaden är transparent och välfungerande.
"Fokus för statliga åtgärder bör därför vara att skapa förutsättningar för en sund och trovärdig marknad, snarare än direkta åtgärder för att främja marknadstillväxten", uppger FI.