17 nov 2017 12:16

Skandiapris för forskning om konsumenters finansiella förmåga

Igår delade Skandia, eller egentligen Thulestiftelsen, ut sitt pris till Professor Annamaria Lusardi, som framgångsrikt forskat kring okunskap om finansiella tjänster hos konsumenter med enkäter som ett verktyg. Priset är på 10 000 Euro och kommer enligt ordföranden i Thulestiftelsen, Kajsa Lindståhl, att delas ut så snart man får numret till hennes bankkonto.

Hon är för närvarande verksam vid George Washington University i Washington i USA men återvänder snar till sitt hemland Italien för att där leda ett av regeringen nyinrättat råd som ska öka konsumenternas förmåga att fatta finansiella beslut.

Vid gårdagens pristagarföreläsning påpekade hon att det är viktigt att stärka konsumenternas kunskaper om finansiella frågor eftersom hennes forskning visat att det världen över bara är en tredjedel av konsumenterna som har koll på enkla frågor om ekonomi och finans.

Hennes forskning har grundats i enkäter som kunnat hängas på olika surveyundersökningar i olika länder för att mäta kunskapsnivån i de olika befolkningarna.

- Förutsättningen och begränsningen var dock att vi bara fick möjlighet att ställa tre frågor i de stora undersökningarna. Vi försökte få lägga till frågor men fick nej. Det gjorde att vi var tvungna att fokusera noggrant vilket ledde till de frågor om finansiell kunskap som i forskningen numera allmänt kallas "the big three", berättade hon igår.

Frågorna handlar om förmågan att förstå ränta-på-ränta effekter, hur inflation påverkar sparande och hur man minska risken vid aktiesparande.
Och resultaten är nedslående.

- Konsumenterna vet nästan ingenting om finansiella frågor och viljan att sätta sig in i ämnet är liten eftersom området bedöms vara svårt eller tråkigt, berättade hon.

Just frågan om risk visade sig vara svår. Här använde man ett påstående där respondenterna fick bedöma om det var sant eller falskt att investeringar i ett enskilt aktiebolag är förenat med mindre risk än att spara i fler. Majoriteten av respondenterna svarade och svarar fel på den här frågan som togs fram mot bakgrund av Enron-skandalen i USA 2004 där många förlorade sina besparingar genom att de i alltför stor utsträckning satsat sina pengar i en enskild aktie.

Men det finns hopp.

Enligt Annamaris Lusardi kan man med små medel öka kunskapen om finansiella frågor om man arbetar med rätt verktyg. Hon menar att man det är viktigt att designa utbildningen för unga, eftersom de kommer att ha stora sparbehov och anledning att planera för sin ekonomiska framtid, inte minst mot bakgrund av den demografiska utmaningen där vi alla kommer att leva längre och därmed behöver planera för bra pensioner.

- När vi jobbar med generation millennials, som jag har som studenter, handlar det om att de vill ha allting presenterat framför sig på en gång och att det inte får ta någon tid att ta till sig ett budskap. Det har lett till att vi tagit fram ett antal filmer för att belysa frågorna men de får inte vara längre än tre minuter, berättade hon och erkände samtidigt att hon ofta hade problem med sina studenters sätt att tänka.

Men att ge kunskap i korta bitar och ge dem en lockande form har visat sig vara ett vinnande koncept. Det går att öka kunskapen i basala frågor med små medel om de görs attraktiva och sätts in på rätt ställen.

- Man måste ge kunskapen på ställen där det är naturligt att ta emot. Skolan är en sådan plats och vi ser att skolor i USA som har krav på finanskunskap får bättre resultat i våra undersökningar, säger hon.

Hon är en varm förespråkare för att alla skolor i världen ska införa kunskap i finansiella frågor på skolschemat, något som hon alltså kommer att jobba med när hon återvänder till Italien.

När det gäller äldre människor är hennes rekommendation att man använder sig av arbetsplatserna och då kommer med informationen i samband med att anställda ska fatta beslut om de vill vara med i företagssponsrade pensionsplaner eller inte.

Efter föreläsningen fick hon en fråga om det inte vore bättre att låta stater eller konsumentföreträdare hantera frågor kring till exempel tjänstepensioner i stora system i stället för att individerna själva behövde fatta svåra beslut och då svarade hon med en liknelse från trafiksituationen i Rom som är kaotisk.

- Vi har breda gator, trafikljus och poliser som dirigerar trafiken. Men det räcker inte med det. Alla de som kör på gatorna måste dessutom ha ett körkort, för att de ska veta hur de ska bete sig i trafiken. Det är så jag ser på frågan om finansiella kunskaper. Det räcker inte bara att ha breda gator och stora system. De som deltar måste även ha egen kunskap för att vi inte ska hamna i kaos.