16 nov 2017 12:43

Valfrihet i tjänstepensioner kan ge lägre pensioner enligt holländsk rapport

I Holland diskuterar man för närvarande om man ska utöka valfriheten i landets tjänstepensionssystem.

I en rapport från den holländska tankesmedjan Netspar, "Keuzevrijheid van pensioenuitvoerder: een Nederlands model" skriver fem forskare att valfrihet i tjänstepensionssystem kan göra kostnaderna högre och att valfrihet och individuell anpassning inte självklart leder till högre pensioner. Snarare tvärtom.

I rapporten, som refereras i nyhetstjänsten IPE, har man valt att lägga fokus på de praktiska och ekonomiska konsekvenserna av valfrihet och bortser från den ideologiska aspekten huruvida valfrihet i sig är bra eller dålig.

De fem författarna, Heleen van Boven, Allard Bruinshoof, Jesse Martens, Arjen Monster och Manon ten Voorde, har hämtat inspiration ifrån Sverige, Australien, USA och Chile som redan i dag har en omfattande valfrihet i olika former på tjänstepensionsområdet.

De konstaterar att valfrihet i sig visserligen ger individer större frihet att anpassa sitt sparande efter sina personliga preferenser och ekonomiska situation, men att effekterna av detta inte ska överskattas. Detta eftersom erfarenheten visar att många avstår från att välja och därmed hamnar i olika ickevalsalternativ. Detta, menar författarna, ställer stora krav på utformningen av ickevalsalternativen.

De konstaterar vidare att valfrihet inte leder till lägre kostnader, något som i Sverige var tydligt när det gällde valbar ITPK. Det var ju först när avtalsparterna började upphandla försäkringsalternativen i ITP som man fick lägre priser. Marknadsmekanismerna visade sig inte fungera eftersom kunderna inte hade tillräcklig kunskap om avgifternas betydelse för utfallet.

I Holland är avgiftsnivåerna redan i dag relativt låga enligt rapporten och att då introducera utökad valfrihet torde snarare leda till högre kostnader.

Bolag som har placerat i illikvida tillgångar, som infrastruktur och private equity, skulle kunna få problem om många sparare samtidigt väljer att flytta sitt sparande, menar författarna. De föreslår därför någon typ av begränsning i flytträtten, för att undvika att sparare som blir kvar i bolag/pensionsfonder med den typen av tillgångar inte ska drabbas.

Det här påminner om den invändning som Folksam och Skandia gör, när det gäller det nu liggande förslaget till effektivare flytträtt i sitt remissvar på flyttutredningen. De påpekar ju att det är komplicerat att hantera in- och utflöden i trad eftersom det är komplicerat att hantera garantier och långsiktiga åtaganden om flytträtten blir omfattande. Det problemet finns ju inte i fondförsäkring som saknar garantier.

Lösningen, enligt den holländska rapporten, skulle kunna vara att man låser in sparare under ett antal år innan man gör det möjligt att flytta ut. Man vill även se en begränsning i hur stor andel av tillgångarna som kan flyttas ut under ett enskilt år, alltså någon sorts kösystem.