9 nov 2017 12:38

Skandia vill höja skyddsnivån för tjänstepensionsföretag

Frågan om vilken skyddsnivå som ska gälla för tjänstepensionsföretag i det nya kapitalkravet har blivit en avvägning mellan skydd för garantierna och möjlighet att generera avkastning. En olycklig diskussion och en förmodlig anledning till FI:s mjuka rekommendation av en lägre skyddsnivå i linje med trafikljuset, i stället för en i linje med Solvens 2, skriver Skandias vd Frans Lindelöw och riskchef Håkan Ljung i ett brev till finansdepartementet.

Den här avvägningen mellan garantiskydd och avkastningsgenerering borde istället lämnas till individuella tjänstepensionsbolag. De som vill kunna erbjuda en större avkastningspotential på bekostnad av ett lägre garantiskydd kan sänka den del av premien som används som grund för garantier, skriver Skandiaduon i brevet.

"En kund som har högre riskaptit än vad företaget erbjuder kan välja att lägga delar av pensionssparandet i fondförsäkring. Med dessa åtgärder är det alltså möjligt att generera en god förväntad tillgångsavkastning oavsett skyddsnivån i garantierna. Vår tolkning av FI:s egen känslighetsanalys är dessutom att uppfattningen om att en högre konfidensnivå momentant skulle leda till omallokeringar inte stämmer. Det skulle snarare vara en konsekvens av enskilda bolags valda riskaptit i förhållande till kapitalkravet. Något som redan idag är, och även fortsättningsvis bör vara, upp till bolagen och dess respektive styrelse att bestämma över."

Finansinspektionen fick i uppdrag av finansdepartementet att ge förslag på en utformning av det riskbaserade kapitalkravet. I det ursprungliga förslaget stod det mellan två högre konfidensnivåer som ger starkare skydd än Solvens 2, en lägre nivå samt en i linje med Solvens 2. Efter påtryckningar från branschen så nöjde sig FI med en nivå som gäller Solvens 2 och två lägre.

En konsekvensanalys gjordes också och FI kom i den fram till att med konfidensnivån 99,5 procent (samma som i Solvens 2) så skulle enbart 12 av 32 bolag som tillsammans förvaltar 14 procent av kapitalet behöva minska risken.

"En slutsats av analysen är att bolag som förvaltar 86 procent av kapitalet skulle klara en reglering med konfidensnivå enligt Solvens 2 under kraftig stress utan att behöva ändra tillgångsallokering", skriver Skandia i brevet och ställer sig därför frågande till varför FI uttalat stöd för konfidensnivån 97 procent, som motsvarar Trafikljuset, när man samtidigt konstaterat att majoriteten av bolag skulle kunna täcka kapitalkraven även efter ett stort börsfall.

Skandia menar att en mer relevant fråga i sammanhanget är vad en rimlig förväntan från försäkringstagarna är och vilken skyddsnivå som är bäst för dem.

Lindelöw och Ljung uppger också att tjänstepension egentligen borde ha ett starkare skydd än privat pension eftersom det omfattar en större del av den totala pensionen.

"För att möjliggöra en jämförelse mellan bolag som tillhör olika regelverk rekommenderar vi dock att tjänstepensionsregleringen landar på samma skyddsnivå som i Solvens 2: 99,5% eller 1-på-200. Det skulle innebära ett betydligt starkare skydd än 1-på-33, som i praktiken innebär att en konkursmässighet där skulderna överstiger tillgångarna tillåts inträffa oftare än en gång per försäkrings livstid. Men det bolag som inte kan erbjuda önskvärd tillgångsavkastning med en starkare skyddsnivå än 1- på-33 har lovat för mycket och borde överväga att sänka garantinivåerna."

En invändning mot en starkare skyddsnivå har varit att det kan innebära en viss grad av retroaktivitet, då dagens tjänstepensionsaktörer sålt försäkringar och lämnat garantier under en svag reglering och att ett tuffare regelverk innebär ändrade förutsättningar.

Det argumentet faller på att FI:s analys visat att de bolag som förvaltar 86 procent av kapitalet under en kraftig börsnedgång ändå klarar av sina krav utan att behöva se över allokeringen, menar Skandia. I en högkonjunktur är det därför bättre att höja skyddsnivån så att bolagen kan bygga upp buffertar inför en kommande lågkonjunktur.

Skandia lämnar ändå ett förslag på hur retroaktiviteten kan lösas och det är att gammal affär lyder under Trafikljuset och ny affär kommer in med skyddet som är i linje med Solvens 2.

"Med en sådan modell skulle de allra flesta bolag kunna bibehålla nuvarande tillgångsallokering, samtidigt som man uppnår en tydligare transparens gentemot nya kunder. Kunderna får enklare att förstå det garantiskydd de erbjuds och kan jämföra produkter mellan olika bolag, oavsett om bolagen sorterar under den svenska tjänstepensionsregleringen eller under Solvens 2. Att ett bolag ska följa två kapitaltäckningsregelverk skulle inte heller vara någon nyhet. Flera bolag som erbjuder både tjänstepension och privat pension lever under ett sådant regelverk redan idag: "blandregimen"," står det i brevet.