26 okt 2017 12:48

Alecta och AMF lobbar för att slippa för stora kapitalbuffertar

För tre år sedan lade Tjänstepensionsföretagsutredningen (SOU 2014:57) sitt betänkande om den framtida svenska lagstiftningen för tjänstepensionsföretag, signerad av utredningens ordförande Tord Gransbo.

Utredningen remitterades då och nu pågår beredning i regeringskansliet om hur reglerna ska utformas. Men utredningen gjordes innan direktiven IORP 2, förmedlardirektivet IDD och Finansinspektionens förslag till ett riskkänsligt kapitalkrav för tjänstepensionsföretagen.

I det "åsiktsvakuum" som uppstått lobbar nu AMF och Alecta för att se till att reglerna för tjänstepensionsföretagen inte skapar problem för dem i framtiden. Det är framför allt regleringen om vad som ska hända om bolagen av något skäl inte uppfyller kapitalkraven som står i fokus, men också distributionsfrågor och information, något som man tidigare skrivit till regeringen om.

Då handlar det om att man tycker att kollektivavtalade försäkringar inte ska ställas under samma krav på kundinformation som de som ska gälla för försäkringar som tecknas privat och individuellt.

Bolagen tycker att Finansinspektionens möjligheter att ingripa om ett bolag kan behöva vidta åtgärder om man av något skäl hamnar i rött ljus i trafikljussystemet är för långtgående. Här anser AMF och Alecta att man, precis som FI också nämner i sitt förslag, ska ta hänsyn till skälen för att rödljuset lyser och vara noga med att inte ha för stora krav på justeringar eller onödigt stora kapitalbuffertar och skriver att det "inte ligger i förmånstagarnas intresse att starka företag minskar sina finansiella risker för att bygga upp stora marginaler till det riskkänsliga kapitalkravet." 

Både AMF och Alecta är oroliga för att de åtgärder som man ska tvingas vidta om man hamnar i rödljuset är för långtgående, bland annat när det gäller att bolagen i ett krisläge, till exempel på grund av ett kraftigt börsfall, ska tvinga lämna in en åtgärdsplan till FI för hur man tänkt sig återställa kapitalbasen och att denna plan ska godkännas av FI.

Det tycker AMF och Alecta är att gå på tok för långt och skriver:

"Den omständigheten att en åtgärdsplan ska godkännas av Finansinspektionen innebär emellertid att den yttersta beslutsrätten över tillgångsförvaltningen i praktiken överförs till Finansinspektionen vid varje underskridande av det riskkänsliga kapitalkravet, oavsett skälet till den uppkomna situationen."

De tycker i och för sig att det är viktigt att kunna föra en dialog med FI om situationen men vill vara noga med att den här åtgärden ska användas med urskiljning och att man måste ta hänsyn till varför ett bolag hamnat i problem.

"Vi anser att Finansinspektionens mandat att ingripa i tillgångsförvaltningen ska vara förbehållen sådana allvarliga situationer som avses i 15 kap 8 §, och inte vid varje underskridande av det riskkänsliga kapitalkravet, oavsett skäl."

I praktiken vill bolagen till exempel att ett brett börsfall, som lär drabba alla bolag, inte är en sådan situation som ska göra att FI tar över besluten om kapitalförvaltningen utan tycker att man bör vara noga med vad som gjort att man hamnat i problem.

Om lagstiftningen får den utformning som nu föreslagits skulle det innebära att bolagen skulle sträva efter att minska risken för att hamna i FI:s knä och därför bygga upp för stora kapitalbuffertar. Detta skulle innebära att man inte långsiktigt kan ta tillräckligt stora risker utan att man blir för feg i sin förvaltning vilket inte skulle gynna spararna.

"Effekten av det blir att risktagandet i tjänstepensionen blir lägre än vad som gagnar både förmånstagarna och stabiliteten på de finansiella marknaderna. Det gäller särskilt vid ansträngda och extrema marknadslägen".

Man tycker dessutom att partsbolagen med sina partssammansatta styrelser och kollektivavtalade försäkringar bör få förmån av att man i ett krisläge kan vidta åtgärder till exempel genom ökad uttaxering av arbetsgivarna bör ge dem längre tid för att släcka rödljuset eftersom parterna historiskt visat att man kunnat ta ansvar.

FI har dock tidigare tyckt att de den typen av åtaganden ska vara dokumenterade och bindande. "Visa var det står att parterna tar det ekonomiska ansvaret så kan vi beakta det", som FI:s enhetschef Bertil Sjöö uttryckte saken för Pensionsnyheterna för något år sedan.

Men någon sorts "tidsrabatt" verkar AMF och Alecta ändå vilja ha och skriver:

"Arbetsmarknadsparternas närvaro är av mycket stor vikt och ger ett starkt extra stöd till både försäkrade och försäkringstagare. Sådan närvaro bör kunna ge längre period för återhämtning när det riskkänsliga kapitalkravet har underskridits, något som om möjligt bör anges i lagtexten eller i vart fall tydligt anges i lagförarbetena", skriver AMF och Alecta i brevet till regeringen.

Brevet är daterat den 20 oktober och är undertecknat av de verkställande direktörerna Johan Sidenmark och Magnus Billing.