Första-, Andra- och Fjärde AP-fonden har kommit in med remissvar till promemorian Ändrade regler för FörstaFjärde AP-fonderna (Fi2017/02972/FPM), som regeringen lade fram i juli 2017.
Eftersom det handlar om en liberalisering som möjliggör ökade frihetsgrader för fonderna är man förstås glad över initiativet och att man, om förslaget genomförs, kan utmönstra de regler som hittills styrt placeringarna.
Andra AP-fonden skriver att de nuvarande placeringsreglerna är omoderna och inte anpassade till dagens finansiella marknader. Avkastnings- och riskprofiler av olika tillgångsslag har ändrats, samtidigt som många nya tillgångsslag tillkommit.
Förslagen i promemorian syftar till att komma till rätta med detta, men AP2 är ändå inte helt nöjd med hur lagstiftaren valt att formulera reglerna och skriver:
"Utvecklingen på de finansiella marknaderna och regleringen av dessa kan förväntas fortsätta ske i en relativt snabb takt. Regleringen av AP-fonderna bör därför vara utformad på ett sådant sätt, att inte dessa (oavsiktligt) hindras fullgöra uppdraget på ett professionellt sätt. Den terminologi som används i lagstiftningen bör därför vara relevant och begriplig, men samtidigt tillräckligt öppen för att kunna tillämpas långsiktigt", skriver AP2 och fortsätter:
"Förslaget att öppna upp placeringsrestriktionerna för en större andel investeringar i onoterade tillgångar är vällovligt, liksom justeringen av den lägsta tillåtna andelen räntebärande tillgångar. Som det noteras i promemorian, innebär förslaget dock även fortsättningsvis att placeringsreglerna i allt väsentligt bygger på kvantitativa begränsningar. Detta medför nödvändigtvis vissa effektivitetsförluster", skriver AP2 i remissvaret.
Inom ramen för de kvantitativa begränsningarna så måste även de nya placeringsreglerna vara så ändamålsenliga som möjligt.
"Det bör därför t.ex. vara möjligt för AP-fonderna att samverka med andra liknande institutionella investerare genom gemensamt ägda riskkapitalföretag, i syfte att långsiktigt och kostnadseffektivt investera i onoterade företag. Genom att institutionella investerare gemensamt bildar strukturer för investeringar inom de onoterade tillgångsslagen så ges betydande möjligheter till såväl kostnadsbesparingar, inte minst jämfört med de kostnader som är förknippade med investeringar i traditionella riskkapitalfonder, som ett mer långsiktigt förhållningssätt. Detta skulle gagna fondernas avkastning och även bidra till förutsättningarna att investera i t.ex. infrastrukturföretag och företag med hållbara strategier. AP-fonderna har redan idag kompetens för och mycket goda erfarenheter av denna typ av investeringsstrukturer för fastigheter", skriver Andra AP-fonden sitt remissvar.
Pensionsnyheterna har även sent på förmiddagen fått tillgång till övriga AP-fonders remissvar och ägnar återstoden av dagen för att ta del av dessa och se i hur stor utsträckning fonderna klippt och klistrat i varandras synpunkter för att visa på enighet inför lagstiftaren. Vi återkommer med referat från övriga under morgondagen.