Regeringen lägger nu fram sin omtalade och från många håll starkt kritiserade proposition, höjd skatt på kapitalförsäkringar och investeringssparkonto.
Från den 1 januari 2018 är det tänkt att kapitalunderlaget vid beräkningen av schablonintäkten multipliceras med statslåneräntan ökad med en procentenhet. Regeringens förslag har inte fallit i god jord hos många i branschen och bland många sparare och var dessutom föremål för en namninsamling från Avanzas sparekonom Claes Hemberg.
Remissinstanserna har ifrågasatt olika delar av regeringens förslag. Näringslivets Skattedelegation, Svenskt Näringsliv och Svensk Försäkring ifrågasätter vilka offentligfinansiella skäl som ligger bakom förslaget med tanke på överskottet i de offentliga finanserna. Andra remissinstanser som Aktiespararna, Fondbolagens förening och TCO menar att en höjd sparskatt är ett slag mot det långsiktiga sparandet, enligt promemorian.
Det förstnämnda bemöter regeringen med svaret att offentliga finanser ska präglas av långsiktighet och förslaget innebär varaktigt ökade intäkter. Vad gäller effekten på långsiktigt sparande ser inte regeringen större risker eftersom hushållens sparande är rekordhögt. Trots höjningen så blir sparandet fortsatt skattemässigt gynnat, enligt promemorian.
Dessutom menar regeringen fortsatt att höjningen främst drabbar individer med höga inkomster och att den därför bidrar till en ökad ekonomisk jämlikhet.