17 okt 2017 12:34

Rapport: Stor del av dagens migranter behöver fylla ut pensionerna

Invandrares livsinkomster beräknas vara betydligt lägre än övrigas i Sverige och därför behöver deras pensioner fyllas ut med grundtrygghetsförmåner. Men majoriteten av dem som kom som asylinvandrare är ganska unga och därför dröjer det innan utgiftsökningen slår igenom helt, skriver Pensionsmyndigheten i sitt svar på ett regeringsuppdrag om hur dagens och den förväntade framtida migrationen påverkar grundskyddet i pensionssystemet.

I dagsläget uppgår statens utgifter för grundskyddet för Sveriges befolkning till cirka 43 miljarder kr, varav skatteutgiften är 21 miljarder kr. Det motsvarar 0,9 procent av BNP och 1 800 kronor per mottagare och månad. Utgifterna för utrikesfödda utgjorde förra året 0,28 procent av BNP, enligt rapporten.

SCB:s prognos är att invandringen till Sverige blir drygt 170 000 personer i år för att sedermera minska till ungefär 110 000 personer per år. Om ett tiotal år minskar andelen utrikesfödda från utomeuropeiska länder med lågt eller medel Human Development Index, HDI, successivt från 60 procent till 40 procent. Men antalet av dagens födda utomlands och från länder utanför Europa med lågt eller medelhögt HDI, som får grundskydd som pensionärer kommer öka i takt med att allt fler fyller 65 år. Då väntas de uppgå till ungefär 240 000 personer och den offentliga sektorns utgifter för grundskyddet till den här gruppen beräknas då bli 22 miljarder kronor, enligt Pensionsmyndighetens rapport.

Utgifter för grundskyddet till utrikesfödda från europeiska länder samt från utomeuropeiska länder med högt HDI bedöms uppgå till närmare 10 miljarder kronor.

I sin analys delar Pensionsmyndigheten in den svenska befolkningen i sju olika grupper. Utrikesfödda från utomeuropeiska länder med lågt eller medel HDI utgör idag fem procent av befolkningen men står samtidigt för 60 procent av invandringen de senaste åren.

Invandring till Sverige sker också mycket från EU och Norden men den här gruppen, samt andra från länder med högre HDI, har en större sannolikhet att återvända till sina födelseländer.

Utöver det har de högre intjänade pensionsrätter från sina hemländer vilket "både minskar belastningen på statsbudgeten för de äldres grundtrygghet och försvårar beräkningen av denna belastning".

En annan skillnad är att denna grupp generellt sett har högre inkomster vilket kan förklaras av att de invandrade av arbetsmarknadsskäl, medan gruppen från utanför Europa och länder med lägre HDI kommit till Sverige av asyl- eller anhörighetsskäl.

I en kommentar till rapporten nämner analyschefen Ole Settergren dock att det "av naturliga skäl råder en stor osäkerhet i dessa beräkningar".

"En integration som lyckas bättre eller sämre och som därigenom ökar eller minskar berörda individers livsinkomster kan självklart få stor påverkan på statens utgifter för grundskyddet", säger han.