16 okt 2017 12:36

Facken vid Postnord har helt rätt, men deras representanter löper själva risk

I fredags skrev vi att ett antal fackförbund kräver att Posten återlägger de pengar som man tagit ur Postnords Pensionsstiftelse och att man avsåg att kalla till förhandlingar med arbetsgivarna om saken. Beslutet har fått stiftelseexperten Anders Palm att skicka följande analys till redaktionen.

"Fackförbunden har begärt återinsättning i Postnords pensionsstiftelse av de 1 889 miljoner som företaget tagit ut 2016-2017. Plus ränta och skadestånd. Därutöver automatiskt 458 miljoner i särskild löneskatt, för Postnord har - det är nog givet - också låtit uttaget reducera underlaget för den skatten. (Sådan skatt tas ut på företags tillskott till pensionsstiftelse och på pension som företag betalar ut. Denna dubbla skatt uppvägs av att staten betalar tillbaka den på det företagen får ut från stiftelsen.)

Utrymme för uttagen tillskapades genom att Postnord femfaldigade räntan för nuvärdesberäkning av sitt pensionsansvar. Från de 0,8 procent för 2016 som tvingande lag (via föreskrift från Finansinspektionen) satt som max, till 4 procent. På så sätt skrevs ansvaret ner från 16,3 till 13,6 miljarder kronor, så att ett konstlat överskott i pensionsstiftelsen skapades. Ur det kompenserades företaget för de kollektivavtalade pensioner som det betalat ut.

Så vem bär nu ansvaret för det? Jo, pensionsstiftelsens styrelse, som lämnat ut pengarna utan att iaktta lagen. Pikant nog är facken, som kräver återinsättning, likställda med företaget i den styrelsen. Länsstyrelsen bör annars ingripa, precis som den ska och brukar om en pensionsstiftelse vid "Alf Bengtsson AB" råkar bryta mot föreskrifterna. Ledamöterna i en stiftelsestyrelse ansvarar (personligt, ytterst) för att felaktigt utlämnade medel återställs.

Uttagsspärren genom Finansinspektionens ränteanvisning är till för att hålla medel kvar för att unna lösa in pensionsansvar i försäkring om företag inte klarar sina åtaganden. Vad gäller Postnord är den risken väl knappast utopisk.

I de ca 1 200 stora företag som genom det så kallade PRI-systemet på motsvarande sätt själva ansvarar för tjänstemannapensioner fattades det vid årsskiftet 107 miljarder i reserveringar jämfört med pris för försäkringsinlösen i Alecta. Med löneskatt 133 miljarder att jämföra med de 188 miljarder de 1 200 företagen reserverat upp. En brist på 70 procent!

Liksom i Postnords fall beror det på att nuvärdesberäkning av upparbetat pensionsansvar skett med ett femfaldigt för högt ränteantagande, dvs med 4 procent, jämfört med vad även PRI-företag är lagligen skyldiga att redovisa. Men knappast i något av dessa 1 200 företag riskerar tjänstemännen att förlora något av sin intjänade pension, eftersom oeftergivlig kreditförsäkring finns i välkonsoliderade försäkringsbolaget PRI Pensionsgaranti. Övriga borgenärer i företagen samt dess delägare bär dock sina kreditrisker och är inte medvetna om föreliggande pensionsrisk. Kreditförsäkringen täcker ju inte upp för dem", avslutar Anders Palm.