En rapport från Handelshögskolans Anders Anderson och David Robinson från Duke University har med hjälp av SCB undersökt sambandet mellan finansiell kunskap och självkännedom och vilka beslut det leder till inom premiepensionen.
På Terminsstart Pension igår presenterade Anderson rapporten Self-Awareness, Financial Advice and Retirement Savings Decisions. Där har författarna kommit fram till att det finns tre kategorier människor: de som "vet att de vet" alltså gör informerade val och har högre kunskap, människor som har mindre kunskap och behöver hjälp att välja samt de som inte inser bristen på sin egna kompetens.
En enkät riktad till 12 000 svenskar mellan 18 och 65 år skickades ut av SCB och rapportförfattarna mätte faktisk och självbedömd finansiell kunskap. Enkäten länkades till registerdata och historik från Pensionsmyndigheten.
Sammanfattningsvis framgår det av rapporten att sparare med låg kunskap men hög självkännedom brukar hamna i förvalsalternativet medan sparare med en övertro på sin egen kunskap lämnar förvalsalternativet, utnyttjar massrådgivning, betalar högre avgifter och har en lägre portföljperformance.
Kunskapen bedömdes utifrån svaren på fem frågor om financial literacy, finansiell förmåga och kunskap om ränta-på-ränta, inflation samt obligationspriser.
Anderson konstaterar att det inte räcker att bara kunna svara på de här frågorna.
- Det gör inte folk mer utrustade att kunna göra något så komplicerat som att välja fonder, sa han under presentationen.