4 sep 2017 12:37

FI publicerar nya kapitalkrav för tjänstepensionsbolag

Redan under förra veckan har det skrivits om Finansinspektionens nya kapitalkrav för tjänstepensionsbolagen och under fredag eftermiddag lämnades synpunkterna officiellt över till regeringen.

Förslaget består av två delar, ett schablonmässigt minimikrav och ett riskkänsligt kapitalkrav. Det riskkänsliga kapitalkravet ska enligt FI ligga på nivån för dagens tillsynsverktyg trafikljuset och alltid vara högre än det schablonmässiga. Samtidigt skriver FI i sitt förslag att medan trafikljuset är en rimlig utgångspunkt för det riskkänsliga kapitalkravet så är beslutet "av så stor principiell betydelse att det bör fattas på politisk nivå."

Det riskkänsliga kravet ska ge en ytterligare buffert mot förluster vilket ska stärka förmånstagarskyddet. Kravet sätter också en gräns för hur stora risker ett tjänstepensionsbolag kan ta och på så sätt hindras svaga företag från att urholka förmånstagarskyddet genom att exempelvis hålla en för stor andel riskfyllda tillgångar. Den kommentaren bör redan vara känd nu då generaldirektör Erik Thedéen och enhetschef Åsa Larson skrev så i en debattartikel publicerad fredag morgon.

I sin testrapportering använde sig Finansinspektionen av tre så kallade konfidensnivåer för beräkningen av det riskkänsliga kapitalkravet.

"Av konsekvensanalysen framgår att ett kapitalkrav i nivå med konfidensnivån på 95 procent ger ett lägre krav än det kapitalbehovet enligt trafikljusmodellen. Ett kapitalkrav i nivå med konfidensnivån 98 procent innebär i stället att det totala kapitalkravet hamnar över kapitalbehovet enligt trafikljusmodellen. Ett kapitalkrav med konfidensnivån 99,5 procent innebär i sin tur att det totala kapitalkravet hamnar mycket över kapitalbehovet enligt trafikljusmodellen. FI vill i detta sammanhang understryka att även andra konfidensnivåer än de som testades kan vara aktuella", skriver FI i rapporten.

I sin analys skriver FI att kapitalbehovet i trafikljusmodellen motsvarar ett kapitalkrav som skulle uppnås vid en konfidensnivå på mellan 95 och 98 procent. Som Pensionsnyheterna skrev förra veckan har de stora tjänstepensionsföretagen under sommaren fått räkna på de tre olika förslagen i en testrapportering och 95-procentsalternativet är det förslag som ligger närmast Trafikljuset.

Tjänstepensionsbolagen bör hur som helst ha ett stort intresse av vilket slutligt kapitalkrav lagstiftaren landar på eftersom de tre olika kraven har ganska stora effekter på den potentiella portföljallokeringen, enligt FI:s konsekvensanalys. Till exempel skulle bolagen vid en konfidensnivå på 95 procent kunna öka sin aktieexponering med 18 procentenheter men vid en nivå på 99,5 procent skulle aktierna kunna minska med 8 procentenheter.

Däremot bör nivån vara oförändrad vid 98 procent.

"Utifrån denna slutsats gör FI i modellen antagandet att en konfidensnivå på 98 procent inte skulle leda till väsentliga omallokeringar. Att antagandet är rimligt stöds också av att företagen redan idag har goda marginaler, och tillräckliga buffertar givet riskerna i verksamheten. Som tidigare nämnts är det även rimligt att företagen i sin interna bedömning av kapitalbehovet beaktar den buffert som det riskkänsliga kapitalkravet utgör. Sammantaget anser FI därför att det är motiverat att anta att företagen bara kommer att ändra sin tillgångsallokering vid val av en annan konfidensnivå än 98 procent", skriver FI.

Av det här förslaget att döma så är det tydligt att Finansinspektionen omvärderat sin ståndpunkt kring trafikljusmodellen. Så sent som i december 2016 när myndigheten påbörjade sin översyn av trafikljuset tyckte man ju så här:

"Under arbetets gång framstod det för FI som klart att modellen, som i princip inte förändrats sedan den infördes, i delar inte på ett tillfredsställande sätt speglar de risker som företagen har i sin verksamhet. Framför allt utformningen av modulerna för ränterisk respektive kreditrisk, liksom det faktum att det inte antas finnas ett beroende mellan finansiella risker, riskerar att ge en missvisande bild av företagens faktiska risknivå i ett stressat läge."