31 aug 2017 12:37

Tuffare krav väntar tjänstepensionsföretagen med ny reglering

Etta, kryss eller tvåa? Så kan man formulera Finansinspektionens val mellan de olika lagkraven för solvenskapital för tjänstepensionsföretagen som man väntas presentera imorgon fredag.

Diskussionerna har ju gått heta mellan de försäkringsbolag som följer Solvens 2 och tjänstepensionsföretagen, till exempel KPA, AMF och Alecta, om vilken nivå man ska ha på kraven på vilket solvenskapital som ska krävas.

FI har nu landat i tre möjliga nivåer där en etta betyder att kravet blir 95 procents sannolikhet för insolvens och med kryss höjer man till 98 procent och en tvåa innebär att lagkravet sätts till 99,5 procents sannolikhet. Det sistnämnda kravet betyder att ett bolag drabbas av insolvens bara kan inträffa en gång vart tvåhundrade år. Försäkringsföretagen har under sommaren fått räkna på de tre olika förslagen i en testrapportering.

Av allt att döma kommer FI att föreslå tuffare krav på tjänstepensionsföretagen än de övergångsregler som de lever under i dag. De reglerna ska utmönstras 2019 när den nya tjänstepensionslagstiftningen ska börja gälla.

Övergångsreglerna innebär att tjänstepensionsföretagen följer de regler som gällde innan 2016, då Solvens 2 implementerades. Det betyder i praktiken trafikljuset.

Testrapporteringens 95-procentsalternativ är det förslag som ligger närmast med det nuvarande tillsynsverktyget Trafikljuset, medan 98-procentsalternativet motsvarade kraven inom Solvens 2. I Solvens 2 var det meningen att kravet skulle ligga på 99,5 procent, men genom justeringar och undantag, bland annat när det gäller långa garantiåtaganden, har kravet i praktiken landat på 98 procents sannolikhet.

Det tuffaste kravet som FI presenterade i sin testballong i juni låg på just 99,5 procent för tjänstepensionsföretagen. Det förslaget skulle innebära väsentligt tuffare krav än Solvens 2.

Alla förslag som går utöver 95 procents-alternativet kommer att påverka tjänstepensionsföretagens möjligheter att ta risk, vilket i praktiken betyder att de får sälja aktier och andra tillgångar med högre risk om de inte skaffar sig mer kapital.

För arbetsgivare som till exempel försäkrar förmånsbestämd ITP i Alecta kan det betyda att de får skjuta till mer kapital, något som Svenskt Näringsliv och svenska företag knappast lär jubla över.

Frågan är om FI kommer att justera sina förslag sedan sommarens testrapportering.

Enligt vad Pensionsnyheterna erfar kommer eventuellt stressarna för innehav i bostadsobligationer och infrastruktur skruvas ned, jämfört med sommarens förslag, medan modulen för motpartsrisker kan komma att strykas helt och hållet. De tuffa stressarna för infrastrukturinvesteringar verkar dock kvarstå.

Men även om FI nu går ut med en procentsiffra som kan skrivas in i den kommande lagen ligger djävulen som vanligt i detaljerna. I det här fallet handlar det om de tillämpningsföreskrifter som FI ska utfärda. Det är ju i föreskrifterna som man bestämmer exakt vilka parametrar som ska användas i kapitalkravet.

Tillämpningsföreskrifterna kan man inte hugga i sten förrän lagstiftningen klubbats av riksdagen. Det kan först ske sedan man remitterat FI:s förslag och först därefter kan man skriva en proposition.

Den kan gissningsvis komma i maj 2018 eller kanske troligare till hösten 2018. Denna kan möjligen klubbas av Riksdagen i november samma år. Finansinspektionens slutliga beslut om föreskrifter måste komma därefter.

Då hamnar bolagen i verklig tidsnöd om alla samtidigt behöver allokera om sina portföljer för att anpassa sig till de nya reglerna, som ska börja gälla den 1 januari 2019. Blir det riktigt tuffa regler så kan det bli trångt i dörren när tjänstepensionsbolagen kan tvingas sälja aktier och bostadsobligationer på bred front.

För det fall regeringen väljer något av 98- eller 99,5-procentsalternativen kan framtidens pensionärer förvänta sig lägre pensioner. Beräkningar från tjänstepensionsbolagen visar att en sjuksköterska kan komma att tappa en tusenlapp i månaden livsvarigt på att bolagets möjlighet att ta risk minskar om kraven skärps. Så sjuksköterskan får möjligen en tryggare pension men till priset att den blir lägre.

Och om reglerna för tjänstepensionsföretagen blir tuffare än de som gäller för Solvens 2-bolagen är Skandia och några av de andra Solvens 2-bolagen att gratulera för en framgångsrik lobbykampanj. Frågan är bara hur många sjuksköterskor som blir gladare av att de sannolikt får en tryggare pension som sannolikt kommer att bli lägre.