De statliga bolagen är sämre på att ställa hållbarhetskrav än privata bolag och just pensionerna är en "blind fläck i de svenska bolagens hållbarhetsarbete", skriver SPP i en kommentar.
Kollektivavtalade tjänstepensionsupphandlingar omfattar ett kapital på 2 000 miljarder kronor men majoriteten upphandlas utan hållbarhetskrav. Det visar den senaste av de årliga undersökningar som SPP gör av pensionsupphandlingar och i år har man frågat 35 statliga och 30 privata börsbolag.
Undersökningen visar enligt SPP att det finns en okunskap om hur pensionskapitalet förvaltas i de statliga bolagen, där merparten bara erbjuder sina anställda tjänstepensionen ITP. Majoriteten sätter sin tillit till att hållbarhetskrav ställs i den kollektivavtalade tjänstepensionslösningen, men så är inte fallet, enligt SPP.
"Konsekvensen är att stora delar av det svenska pensionskapitalet förvaltas utan hållbarhetskrav och att det alltför ofta investeras i bolag som bedriver sin verksamhet på ett sätt som företagen i övrigt inte står för. Ofta även i en riktning som står rakt emot de globala utvecklingsmålen som världens ledare och näringsliv enats om", säger SPPs vd Staffan Hansén.
Företagen tror att valcentralerna ställer hållbarhetskrav, vilket är ett återkommande tema i intervjusvaren som är grunden till undersökningen, menar SPP.
"Hälften av pengarna på världens börser är pensionspengar. Hur dessa investeras har en avgörande betydelse för om det globala klimatavtalet och FNs globala utvecklingsmål kan uppnås. Ambitiösa hållbarhetskrav i pensionsupphandlingar skulle säkra att hela kapitalet och inte bara delar av det flyttas i rätt riktning", säger Hansén.