I dagens departementspromemoria om fria placeringsregler för AP-fonderna beskrivs varför de nuvarande reglerna inte riktigt är anpassade till dagens makroekonomiska förutsättningar.
Marknaderna har utvecklats de senaste 20 åren och utbudet av investeringsmöjligheter har ökat kraftigt. Dagens placeringsregler grundar sig på både regelverk och finansiella förutsättningar som rådde på 90-talet, då aktier, räntor och fastigheter var naturliga inslag i en portfölj. De traditionella tillgångarna har idag helt olika avkastningsprofiler, framför allt räntor som avkastar betydligt lägre, enligt promemorian.
"Utvecklingen på de finansiella marknaderna under 2000-talet har dessutom tvingat investerare att ifrågasätta sambanden mellan risk och avkastning för olika typer av tillgångar. Den ökade volatiliteten på finansmarknaderna kräver en mer dynamisk syn på kapitalförvaltning. Genom att addera fler tillgångsslag till portföljerna har investerare skapat mer robusta portföljer som innehåller fler avkastningskällor och därmed ökar spridningen av risken i portföljen", framgår det av dagens promemoria.
Slutsatsen är att AP-fonderna inte har placeringsregler som är anpassade till dagens marknader och har därför en begränsad förvaltning som i sin tur riskerar att leda till mindre avkastning.
"Kravet på att minst 30 procent av en AP-fonds tillgångar ska vara placerade i räntebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk och att endast 5 procent får investeras i onoterade tillgångar är de placeringsregler som är mest begränsande för dagens förvaltning.
Ränteplaceringar ger i dag en mycket låg avkastning. Att en stor andel av kapitalet måste placeras i räntebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk är en utmaning för att kunna uppnå de av fonderna uppsatta avkastningsmålen. Detta kan innebära ett större risktagande än vad som är nödvändigt för den övriga delen av portföljen".