13 jun 2017 12:09

Remissinstanser yttrar sig om krav på aktivitetsmått i fondutredningen

Totalt har 76 remissinstanser lämnat kommentarer till fondutredningen mellan den 29 juni 2016 och 11 november 2016 och i en färsk remissammanställning framgår att många är i stort sett eniga vad gäller informationskravet för hur förvaltningen bedrivs. Det handlar framför allt att ge spararna rätt information om aktivitetsmått så att de enklare kan bedöma om det rör sig om en passiv eller aktiv fond och utifrån det göra rätt val.

Utredningen föreslår att det för alla fonder utom indexfonder ska redovisas aktivitetsmått eller, om något sådant mått inte kan beräknas, på annat sätt beskrivas hur förvaltningen av fonden drivs.

Stockholms tingsrätt, Ekobrottsmyndigheten, Finansinspektionen och Konsumentverket tillstyrker förslaget och vill se att kunden informeras tydligare om fondernas aktivitet och förvaltning. Samtidigt vill Konsumentverket att informationen även finns tillgänglig på webbplatserna hos de mellanhänder som förmedlar och säljer fonderna, eftersom en stor del av fonderna inte säljs direkt av fondbolagen.

Aktivitetsmått som diskuterats är bland annat active share och tracking error (hur stor andel av fondens medel som placerats avvikande från index respektive skillnaden mellan fondens
avkastning och indexets avkastning), vilket flera remissinstanser anser ska finnas redovisade. Aktiespararna anser till exempel att båda ska finnas redovisade för fonder som inte är indexfonder och att endast ett aktivitetsmått är otillräckligt.

Samtidigt lyfter några fram vissa problem med aktivitetsmåtten också. Pensionsmyndigheten nämner bland annat att active share påverkas av fondförmögenheten och på vilken marknad fonden förvaltas. I USA finns exempelvis betydligt fler börsbolag att välja bland än i Sverige vilket innebär att USA-fonder lättare kan avvika från jämförelseindex.

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet utvecklar resonemanget med att en Sverigeförvaltare inte kan ha samma höga active share utan att få andra risker vilka inte har kommunicerats i placeringsinriktningen.

Ett par instanser ställer sig dock tveksamma till kraven på aktivitetsmått överlag. Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet menar att kraven uppges vara framtagna för ett ökat investeringsskydd men blir främst redskap för tillsyn och kontroll samt ökade kostnader för bolagen.

Sveriges konsumenter anser att förslaget har ett begränsat värde eftersom för får sparare har kompetensen som krävs för att sätta sig in i så pass komplicerad information.