Många pensionärer kan gå miste om bostadstillägget om de har ett mindre fritidshus eller en ekonomisk buffert efter ett långt arbetsliv.
Det framgår av en ny rapport från SPF Seniorerna. Har man arbetat i flera år och äger ett mindre fritidshus eller har en buffert missgynnas man av reglerna för bostadstillägg eftersom pensionärer som ansöker om tillägget får ett förmögenhetstillägg på sina tillgångar, menar SPF.
Oftast är det de med lägre pensioner som drabbas och väldigt ofta ensamstående kvinnor, menar SPF.
En kvinnlig snittpensionär som arbetat 40 år och äger ett fritidshus har inte rätt till bostadstillägg och får då en disponibel inkomst som är lägre än en garantipensionär med fullt bostadstillägg.
"Det nuvarande avdraget för förmögenhet i bostadstillägget infördes 2003 (Lag 2001:761). För ensamstående ska 15 procent av förmögenheten som överstiger 100 000 kronor tas upp som inkomst och för sammanboende är gränsen för förmögenhet 200 000 kronor. I beräkningen av förmögenhet undantas värdet på ens permanenta bostad och
25 000 kronor dras av för kontanta medel", enligt rapporten.
Men gränsen för förmögenheten i bostadstillägget har inte förändrats sedan 2003. Samtidigt har värdet på fritidshus kraftigt ökat under samma period. En SCB-undersökning visar att 600 000 personer som är 65 år eller äldre och äger fritidshus riskerar att inte få bostadstillägg eller få ett kraftigt reducerat sådant då taxeringsvärdet för fastigheten räknas in i förmögenheten.
Därför vill SPF Seniorerna att förmögenhetsprövningen i bostadstillägget slopas samt att förmögenhetsskatten avskaffas.
"Om förmögenheten i ett första steg inte kan tas bort helt i beräkningen av BTP, så borde fribeloppet för förmögenheten höjas kraftigt. Med tanke på att fribeloppet inte har ändrats sedan 2003 och att många förmögenhetsvärden som till exempel priserna på fritidshus har fördubblats sedan dess, så vore det rimligt och önskvärt med en höjning av fri- beloppet", skriver SPF i rapporten.