NYHETSARKIVET
8 jun 2017 12:13
Ny rapport vill ändra i uttaget av pensionsavgifter till inkomstpensionen
I dagligt tal brukar vi beskriva det allmänna pensionssystemet som enkelt. 18,5 procent av inkomsten upp till taket på 7,5 inkomstbasbelopp tas ut som avgift och denna delas lika mellan individernas egenavgifter på 9,25 procent och arbetsgivarna står för lika mycket - med skillnaden att avgiften då tas ut på lönen som överstiger taket och därmed blir till en skatt.

Med den pedagogiken offras dock en hel del för beskrivningen är inte alls sann. Och vad värre är, med justeringar i lagar som reglerar avgiftsuttagen och tillkomsten av jobbskatteavdraget är det inte alls så enkelt och dessvärre missgynnas vissa individer medan andra gynnas.

För att bena ut problematiken kring den allmänna pensionsavgiften och hur den samverkar med inkomstskattesystemet har SNS engagerat den adjungerade professorn i skatterätt Peter Nilsson, verksam vid LRF Konsult AB och anställd vid Juridiska fakulteten vid Lunds universitet.

I en rapport "den allmänna pensionen och skatterätten" som presenterades idag visar han hur systemet fungerar i detalj och redovisar även förslag till ändringar för att förbättra systemet.

Att det inte handlar om att 18,5 procent av inkomsten som ger pensionsrätt beror på att den pensionsgrundande inkomsten minskas med den allmänna pensionsavgiften. Med en lön på 100 utgår ålderspensionsavgift (inom ramen för arbetsgivaravgifterna) med 10,21 procent och allmän pensionsavgift med 7 procent, det vill säga sammanlagt 17,21 procent.

Det här betyder att den förmånsgrundande inkomsten uppgår till 93 procent och inte 100 procent. Pensionsrätten som den enskilde tillgodoräknas blir då till 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten.

Med en lön på 100 uppgår pensionsrätten till 17,205 procent, alltså mindre än de 18,5 procent som konstruktörerna av systemet ansåg vara en avgift som skulle göra att det nya systemet inte skulle ge sämre pensioner än ATP-systemet som det ersatte. Tanken var ju att pensionsnivån skulle motsvara omkring 60 procent av inkomsten efter 40 års arbete.

Om man haft kvar de 18,5 procenten som var utgångspunkt skulle pensionsförmånen självklart ha blivit högre, eftersom det fattas omkring 1,3 procentenheter.

I rapporten konstaterar Peter Nilsson att skattesystemet ur ett inkomstskatterättsligt perspektiv inte är neutralt och han diskuterar ett antal olika sätt att komma tillrätta med de problem han ser.

Han landar i en rekommendation om att det bästa vore att göra om systemet så att individerna istället för att som idag få en skattereduktion för de allmänna pensionsavgifter de betalar istället skulle få göra avdrag mot inkomsten för avgiften.

Då skulle man råda bot på problemet att de med lägst inkomster inte får skattereduktionen fullt ut för att de betalat allmän pensionsavgift eftersom den har ett gränsvärde och att inkomstskattesystemet har ett grundavdrag.

Och konstruktionen av systemet med jobbskatteavdrag och skattereduktion för den allmänna pensionsavgiften gör att personer med inkomster under cirka 60 000 kronor inte medges hela jobbskatteavdraget.

Han konstaterar – vilket läsare av publikationen säkert också gör – att det är svårt att göra förändringar i systemet eftersom det består av så många olika samverkande variabler.

Hans eget förslag, han diskuterar flera, skulle göra systemet lättare att förstå, nämligen en ändring av inkomstskattesystemet genom växling från skattereduktion för den allmänna pensionsavgiften till ett avdrag. Det skulle i sin tur leda till att individerna skulle drabbas av en kraftig skattehöjning, något som man skulle tvingas kompensera för.

Frågan är bara hur många som idag funderat över hur orättvisorna ser ut när det gäller avgiftsuttag och skattereduktioner som vi bara kan se på slutskattesedeln en gång om året. Och politiskt är det säkert inte något lättsålt projekt eftersom det skulle kräva en del resurser att göra en ändring i något som individerna har låg eller ingen kunskap om, även om det finns orättvisor som han tydligt visar.

Den som vill börja fundera över saken kan med fördel ladda ned rapporten här.
Pensionsnyheterna i Sverige AB
Rapsgatan 1
118 61 Stockholm
info@pensionsnyheterna.se
www.pensionsnyheterna.se
Orgnr: 559339-5907