7 jun 2017 12:27

Svenska sparare hittar allt mer till prisvärda fonder

Antalet fonder har ökat med 160 procent de senaste tio åren samtidigt som avgifterna på aktiefonder pressats neråt trots att flera utländska aktörer tillkommit och blandfonderna blivit dyrare. Det säger AMF i sin senaste fondavgiftsrapport, som nu ges ut för tionde året i rad.

Medvetenheten bland spararna om hur viktigt låga avgifter är har vuxit, säger AMF Fonders administrativa chef Per Wiklund.

"Svenskarna väljer i högre utsträckning prisvärda fonder idag, och navigerar bort från dyra och komplicerade alternativ, trots att utbudet av den typen av produkter också vuxit. Det är smart, inte minst för den långsiktige spararen", säger Per Wiklund.

Sedan 2006 har antalet aktiefonder ökat från 891 till 2008 medan räntefonderna ökat från 218 till 659. Blandfonderna växte från 117 fonder till 374 och alternativa investeringar har vuxit från 61 till 291.

Den genomsnittliga förvaltningsavgiften för Sverigeregistrerade aktiefonder för tio år sedan var 1,33 procent och kapitalviktat - när bolagen viktas i förhållande till hur mycket som investerats i dem - på 1,23 procent. Tio år senare är motsvarande siffror 1,28 procent respektive 0,93 procent.

Under 2016 valde spararna fortsatt fonder med lägre avgifter och de genomsnittliga avgifterna minskade för aktiefonder. Däremot steg avgifterna för blandfonder från 1,47 procent till 1,54 procent efter en period på två år med sjunkande avgifter, enligt AMF.

Det förvaltade kapitalet i fonder har de senaste tio åren stigit kraftigt från 1 527 miljarder kronor till 3 449 miljarder kronor. Bara det senaste året har ökningen varit 11 procent och intresset har varit störst för aktie- och blandfonder.

Trots att AMF:s rapport visar att sparare väljer billigare fonder så har samtidigt sparandet i börshandlade fonder (ETF:er) sjunkit kraftigt i Sverige. Det skriver DI idag. Globalt är ETF:er väldigt populära men i Sverige har ETF-handeln de senaste tre åren fallit med nästan 50 procent i relation till börsomsättningen. En förklaring kan vara att rådgivarna inte tjänar något genom att sälja lågkostnadsprodukter, vilket gör att de föredrar att sälja produkter med högre avgifter.