19 maj 2017 12:04

AP-fonderna kan få lättare placeringsregler

Efter det att förslaget om sammanslagning AP-fonderna hamnade i papperskorgen efter intensiv kritik och stark lobby från fonderna själva dog frågan om reformeringen. Men fonderna själva tyckte att det fanns vissa förtjänster i utredningens förslag när det gällde lättnader i placeringsreglerna.

I aftonbönerna önskade man sig friare regler för investeringar i riskkapital, som för närvarande begränsas av en stoppregel som innebär att man inte får har mer än fem procent av tillgångarna i riskkapitalfonder. Nu ser det ut som att fonderna kommer att bli bönhörda.

Enligt uppgifter till Pensionsnyheterna har frågan kommit upp på agendan efter det att finansmarknadsminister Per Bolund (MP) tagit till sig idén att ändrade placeringsregler skulle kunna gynna hållbara investeringar och en lättnad skulle kunna fungera lite som en trojansk häst för att snabbare nå ännu grönare portföljer.

Enligt uppgifter till Pensionsnyheterna pågår det nu i regeringskansliet ett arbete som syftar till att modernisera placeringsreglerna för att bland annat göra det möjligt för AP-fonderna att investera mer i riskkapital och även placera mer kapital i infrastruktur.

- Vi tror att det handlar om en större förändring än bara gränserna för riskkapital, säger en representant för en av AP-fonderna som av naturliga skäl vill vara anonym till Pensionsnyheterna.

Ett problem med investeringar i riskkapital via fonder är en dyr hantering där man kan få betala uppemot två procent i avgift för att få vara med om att investera i till exempel nischade kinesiska tillväxtbolag, jordbruksmark i Brasilien eller markförvärv på Nya Zeeland.

De höga kostnaderna gör att fondernas totala kostnader drivs upp, vilket kan sticka i ögonen på dem som bara tittar på kostnaden och inte på avkastningen. Flera av fondernas investeringar i riskkapitalfonder har enligt uppgifter till Pensionsnyheterna givit "tvåsiffriga avkastningssiffror" vilket skulle kunna motivera ökade kostnader, även om man i avgiftsstrukturerna tillämpar vinstdelning i fonderna så att investerarna får 80 procent av avkastningen medan 20 procent landar hos förvaltarna.

Konsultföretaget McKinsey, som på regeringens uppdrag utvärderar fondernas prestationer, har två år i rad påpekat att det vore bra för fondernas långsiktiga avkastning om placeringsreglerna gjorde mindre stränga, något som man nu verkar ta till sig i regeringskansliet.

En promemoria om saken kan komma till sommaren, men något datum är inte spikat. Men, som Tomas Ledin påpekat, sommaren är kort.