15 maj 2017 12:18

Folksam vill göra pensionerna jämställda med höjda avgifter och bonus till låginkomsttagare

I helgen presenterade Folksams välfärdsanalytiker Håkan Svärdman och KPA Pensions vd Britta Burreau en debattartikel i DN där man lämnar förslag till hur det allmänna pensionssystemet kan bli mer jämställt. Författarna pekar på att kvinnor genomsnittligt får 5 400 kr i månaden mindre i pension än män. Anledningen är att pensionssystemet speglar arbetsmarknaden där kvinnor generellt har lägre löner än män, ofta till följd av att de väljer att arbeta inom kvinnodominerade yrken med lägre lönenivåer. Till det kommer att kvinnor i stor utsträckning är hemma mer med barn och tar lejonparten av vabb-dagarna.

För att komma tillrätta med de här problemen föreslår de båda att de som har låga löner, definierat som inkomster i intervallet 73 800 kr – 190 650 kr, ska ges ett bidrag, ett nytt förvärvsbelopp, på som mest 35 200 kr som ska ge pensionsrätt i inkomstpensionssystemet.
Helst vill man att det ska tillföras retroaktivt och läggas till de pensionsrätter som individen redan tjänat in.

Författarna pekar på att kilarna i systemet gör att de som arbetar länge med låg lön ofta landar i en hög andel garantipension, trots lönearbete. Skillnaden mellan att inte arbeta alls och att arbeta länge med låg lön blir så låg som 1 700 kr i månaden i pension.

- Vårt förslag kan bli som ett självspelande piano eftersom kostnaderna för förvärvsbeloppet gör att statens kostnader för garantipensionen minskar, säger Håkan Svärdman till Pensionsnyheterna.

På sikt bör dock kostnaderna på systemnivå öka efter Folksams skisserade reform. Detta eftersom garantipensionerna är prisindexerade medan inkomstpensionen höjs med löneutvecklingen. På senare år har inkomstutvecklingen varit betydligt högre än inflationen vilket gjort att värdet av garantipensionerna urholkats i jämförelse med inkomstpensionerna.

- Ja, så blir det, men det är ingenting som vi rotat i, säger Håkan Svärdman.

Ett annat förslag från Folksamdebattörerna innebär en höjning av pensionsavgifterna från dagens 17,21 procent av lönen till 18,5 procent. Den förändringen skulle då gälla för alla som omfattas av systemet och skulle få effekten att alla tjänar in mer pension.

- Det skulle ge ett extra överskott i systemet och om man skulle fortsätta att använda samma principer för avgiftsuttaget skulle det ge staten extra skatteintäkter i och med att arbetsgivaravgiften tas ut på de delar där pensionssystemet inte ger någon förmån. Jag tycker inte om att ha system där man tar ut avgifter som inte ger förmåner men det blir effekten av en höjning av avgiften, säger Håkan Svärdman.

I dagsläget får staten in 15–17 miljarder kr i skatteintäkter på att arbetsgivarna betalar avgifter över taket på 7,5 inkomstbasbelopp. Om avgiften höjs enligt Folksams förslag skulle man då få in 23–26 miljarder kr i skatt.

De pengarna kan behövas eftersom debattörerna vill ha ytterligare förstärkningar av systemet, bland annat genom att man vill ändra beräkningen för hur man ger pensionsrätt vid föräldraledighet och sjukdom.

Här föreslås att pensionsrätten ska beräknas på den bakomliggande inkomsten snarare än att baseras på den utbetalade ersättningen, som motsvarar 77 procent av lönen. Det här skulle höja bidra till att höja pensionen med 4 300 – 6 200 vid föräldraledighet eller sjukdom.

Till sist vill man även bättra på förmånerna i tjänstepensionerna genom att utöka premiebefrielseförsäkringen till att även omfatta studier. I dagsläget betalar försäkringen in tjänstepensionspremier vid föräldraledighet, sjukdom eller arbetsskada. Det skyddet vill
författarna utöka genom att även se till att även låta studier ingå i försäkringen.

"Genom att utvidga premiebefrielseförsäkringen till studier elimineras pensionsförlusten samtidigt som det ger en viktig signal om att studier ska löna sig, vilket det inte alltid gör idag", skriver författarna.

Enligt Håkan Svärdman är det fullt möjligt att göra de här reformerna i syfte att skapa mer jämställda pensioner.

- Det hänger nu på Pensionsgruppen som inte visat någon särskilt stor handlingskraft, om jag skulle uttrycka mig krasst. Och de partier i gruppen som inte sitter i regeringen vill inte ge de partier som gör det någon cred för att genomföra förändringar i systemet som ökar tryggheten. Pensionsgruppen är bra på att hantera systemet men inte lika bra på att reformera det, säger Håkan Svärdman.