28 apr 2017 12:24

Finansrådgivare kan tvingas ersätta utebliven vinst vid oaktsamhet

En finansiell rådgivare som ger dåliga finansiella råd som orsakar konsumenter förmögenhetsskada kan enligt Lagen om finansiell rådgivning leda till att rådgivaren får ersätta spararen för förlusten.

Förutsättningen är att rådgivaren agerat uppsåtligt eller oaktsamt och att detta kan styrkas. I Allmänna Reklamationsnämnden har man, utan lagstöd, ofta haft som praxis att en konsument ska kunna lämna tillbaka ett inköpt värdepapper till rådgivaren och då få tillbaka sina satsade pengar. Förutsättningen har då varit att värdeminskningen ska ha varit väsentlig.

Men att "bara" lämna tillbaka värdepappret och få tillbaka pengarna innebär samtidigt att en konsument gått miste om möjligheten att göra andra affärer med de investerade pengarna. Hen kan då hävda förlust i form av utebliven vinst.

Men ska det finnas möjlighet att inte bara häva ett köp och få tillbaka pengarna eller ska konsumenterna även kunna kräva "full ersättning" för skadan?

Den mycket kniviga frågan har på regeringens uppdrag utretts av juristnestorn Bertil Bengtsson, som i en promemoria föreslår ny lagstiftning. Eftersom frågan är känslig och som han skriver "politisk" lämnar han två olika förslag i en promemoria som nu bereds i finansdepartementet.

Bengtssons utredning är en del i arbetet med den tidigare utredningen Konsumentskydd vid finansiell rådgivning (SOU 2014:4), som regeringen funderar över men där man ville ha mer kött på benen för att avgöra om man inte bara skulle kunna ersätta faktisk skada utan även förluster till följd av utebliven vinst.

De nya lagtexterna som han föreslår innebär att han överlåter till politikerna att besluta om vilken väg man ska gå.

I det första alternativet föreslår han en ändring i den nuvarande lagen om finansiell rådgivning till konsumenter (2003:862). Där utökas 6 § med text som lyder så här:

"Om värdeminskningen är väsentlig får konsumenten i stället fordra att näringsidkaren utger vad som konsumenten har betalat för instrumentet mot att detta överlåts till näringsidkaren."

Redan den här skärpningen bör innebära att rådgivare i någon mån blir försiktigare men Bertil Bengtsson tror ändå inte att effekterna av lagändringen kommer att innebära en våg av klagomål från konsumenterna till landets domstolar.

Enligt honom finns det få fall som hamnat i rätten hittills men han påpekar att fler väljer vägen att vända sig till ARN och att man där redan idag tillämpar den praxis som han nu vill ha in i lagen.

Hans alternativ två har större sprängkraft. Då skulle den kunna innebära att en konsument inte bara ska ersätta skadan utan att näringsidkaren ska "betala full ersättning för skadan" i vilket man även kan inräkna utebliven vinst, kostnader för belåning och värde av lång bindningstid och så vidare.

Nu är det inte meningen att lagändringen ska göra det möjligt att kräva ersättning bara för att en finansiell placering inte utvecklats positivt. Det handlar om "väsentlig skada" något som domstolarna framöver ska få fundera över vad det innebär och där man får ta ledning i bland annat skadeståndsrättslig praxis.

Bertil Bengtsson ser inte något skäl att vila på hanen när det gäller införandet av lagen och föreslår att den börjar gälla den 1 januari 2018. Så nu är det upp till politikerna att bestämma sig för hur hårt man vill gå fram.