31 mar 2017 12:32

Förslag på ändringar i efterlevandestöd på remiss

I regleringsbreven för 2016 gav regeringen Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan i uppdrag att kartlägga hur nyanlända, vars ena eller båda föräldrar är avlidna eller saknade, söker och får underhållsstöd respektive efterlevandestöd.

Nu har en arbetsgrupp inom socialdepartementet gjort en översyn av regelverket och förslagen på förändringar skickas idag på remiss.

Förslaget betyder att möjligheten till retroaktiv ersättning minskar och syftet är att anpassa systemet så att barn vars ena eller båda föräldrar är avlidna och barn till föräldrar som inte bor ihop ska få ett mer likvärdigt stöd.

"Vi har en ny situation i och med det ökade antalet ensamma barn som kommer till Sverige. Dessutom har praxis om vilken utredning som krävs för efterlevandestöd förändrats. Därför har vi gjort en översyn av stödet till barn som inte kan försörjas av en eller båda sina föräldrar. Det är viktigt att olika system fungerar bra tillsammans och att det inte finns för stora skillnader mellan förmåner som riktas till barn som inte lever med båda sina föräldrar", säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll.

I promemorian skriver regeringen att det de senaste åren skett en oförutsedd kraftig ökning av antalet beviljade efterlevandestöd till barn och framför allt en ökning av retroaktivt utbetalt efterlevandestöd för den grupp där ansökan krävs. Det är i de fall där föräldern inte varit bosatt i Sverige eller om föräldern är försvunnen eller antas vara avliden som en ansökan krävs för efterlevandestöd.

Efterlevandestöd administreras av Pensionsmyndigheten och är en del av pensionssystemet. Idag kan efterlevandestöd beviljas retroaktivt som längst två år före ansökningsmånaden. Det nya förslaget innebär att man begränsar det från två år till en månad i de fall där ansökan krävs.

Ökningen beror främst på att fler barn än förr, vars avlidne förälder eller föräldrar inte varit bosatta i Sverige vid dödsfallet, ansökt och beviljats efterlevandestöd.

Men för den grupp barn som beviljats efterlevandestöd de senaste åren är det vanligt att retroaktivt stöd betalats ut för perioder när barnet haft en grundtrygghet via bistånd enligt socialtjänstlagen och det har ökat risken för dubbla ersättningar.

Arbetsgruppens förslag syftar till att uppnå en större enhetlighet mellan efterlevandestöd och grundstödet.

"I den rapport som Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten lämnade till regeringen i maj 2016 som svar på regeringsuppdraget framförde myndigheterna att de skillnader som finns mellan nuvarande regler för efterlevandestöd och underhållsstöd behöver rättas till eftersom skillnaderna enligt dem kan vara incitament till att lämna felaktiga uppgifter. En skillnad som särskilt lyftes fram var den mycket stora skillnaden för retroaktiv ersättning som finns mellan stöden och myndigheterna föreslog att den retroaktiva perioden för efterlevandestöd skulle kortas till en månad", skriver regeringen i promemorian.

Där står också att SKL, Migrationsverket och Socialstyrelsen kommit fram till samma slutsats.

Lagändringen väntas träda i kraft den 1 januari 2018.