28 mar 2017 12:39

Pensionsmyndigheten presenterade sina förslag till åtgärder

Idag presenterade Pensionsmyndighetens Ole Settergren, avdelningschef för Pensionsmynidghetens Fondenhet den halvtidsrapport med preliminära förslag som myndigheten tagit fram för Premiepensionen och som refererats tidigare i Pensionsnyheterna.

Presentationen skedde vid ett möte på Fondbolagens förening.

I korthet tänker sig myndigheten att man ska kunna ställa kvantitativa krav på fonderna på torget och då kräva en viss volym i förvaltat kapital för att få vara med. Man vill också säkerställa att fonderna på torget har fler andelsägare än Pensionsmyndigheten så att man inte får in fonder som har som enda verksamhet att erbjuda premiepensionssparande.

Dessutom vill man i det samarbetsavtal man skriver med fondbolag som ska delta att de inte ägnar sig åt telefonförsäljning, något som ”bara skapar elände”, enligt Ole Settergren.

Han påpekade att de förslag som man slutgiltigt lägger i juni ska ha som syfte att få premiepensionsmarknaden att fungera som fondmarknaden i övrigt och inte vara en separat marknad.

- Konsumenterna har svårt att förstå att premiepensionen utvecklas som en egen fondmarknad. En linje i våra förslag kommer tillbaka till den ursprungliga utgångspunkten och se till att Premiepensionsmarknaden ska vara en del av fondmarknaden, inte en marknad i sig, förklarade han.

De förslag som man lagt kommer att innebära att många av de fonder som i dag finns på torget skulle försvinna, beroende på hur tuff man är när man sätter sina gränser. Om man har krav på att 50 procent av fondkapitalet ska ha andra ägare än Pensionsmyndigheten skulle till exempel 133 fonder av de 837 nuvarande åka ut.

- Att minimera antalet fonder på torget har inte varit något övergripande syfte med de regler vi föreslår men det blir en konsekvens av de förslag vi lägger, sa han.

Det här kvantitativa kravet var något som deltagarna från branschen var kritiska mot och många menade att det skulle kunna leda till att välfungerande och bra prissatta fonder skulle komma att åka ut och minska bredden i systemet.

Här menade flera att man borde kunna ha krav som inte var definitiva i varje del för att undvika att de som missade på en del av de kvantitativa kraven inte omedelbart skulle utvisas.

Men Ole Settergren värjde sig mot att Pensionsmyndigheten skulle ta på sig rollen som kvalitetsgranskare och kasta ut fonder som man inte gillar.

- Vi är en myndighet och om vi bara skulle plocka ut de fonder som vi är bekväma med skulle det finnas risk att de som då inte får vara med skulle gå till domstol, påpekade han.

Alla föreföll rörande eniga om att oseriösa aktörer inte hör hemma på fondtorget. Men att veta vilka som inte är det på förhand kan vara svårt, något som FI påpekat och som Falcon, Madoff och Weaveringskandalerna är tydliga exempel på.

Wassums Ulf Källum tyckte dock att man kunde låta sig inspireras av de ansträngningar som avtalsparterna gjort på kryssmarknaderna.

- Starka konsumentföreträdare i form av avtalsparterna har sett till att öka konsumentnyttan, där man började med ITP. Jag tycker man lyckats ganska bra. Genom de upphandlingar och anslutningsförfaranden man gjort har man halverat avgifterna och på flera andra områden har man lyckats hyggligt med, förklarade han.

Han påpekade vidare att parterna definierat vilket syftet är med tvångssparandet till pensionen, något som han menade är nyckeln till ett bättre fungerande premiepensionssystem. Här fick han medhåll av tidigare AP-fondsutredaren Mats Langensjö som menade att ingen sagt vad fonderna på torget ska åstadkomma.

- Det finns ingen ägare som tar på sig ansvaret. Det här är ett socialförsäkringssystem. Pensionsmyndigheten kommer alltid att sitta med svartepetter när det uppstår problem. Det är en underbemannad myndighet med 1000–1500 miljarder kr under förvaltning och för många pensionärer kommer utfallet i deras premiepensionssparande att bli avgörande för pensionärernas framtida livsstil. Det finns ingen som har tagit på sig ansvaret och man måste kunna välja bort fonder på subjektiva grunder om det bedöms att de inte behövs. Man måste kunna förklara varför den produkt man ställer upp på fondtorget bidrar till att pensionärerna i framtiden får en bättre pension, sa han.

Frågan är bara om det i kölvattnet av Falcon och Allra finns någon som har lust att ställa sig upp och ta politiskt ansvar för systemets funktion. Någon sådan röst gick inte att fånga upp under dagens möte även om Fondbolagens Förenings vd Fredrik Nordström konstaterade att fonderna i och med de nya reglerna i MiFiD 2 kommer att bli tvungna att berätta om sina målsättningar och fondernas ”targets”, vilket kan vara en anledning att för fondbolagen att börja fundera över saken.