Kraven för att kunna Svanenmärka investeringsfonder är för hårda och ologiska. Dessutom skulle de potentiellt kunna exkludera investeringar i instrument som amerikanska statsobligationer, enligt ett yttrande till förslaget från danska motsvarigheten till Fondbolagens förening, IFB.
Nordisk miljömärkning skickade ut förslaget om Svanenmärkning av fonder på offentlig remiss till branschen i Norden i slutet av december.
IFB skriver att de föreslagna kriterierna gör det väldigt svårt för merparten av de nordiska fonderna att bli godkända och att kriterierna dessutom blir väldigt kostsamma att uppfylla på ett sätt som bara drabbar slutkunderna.
Några av förslagen handlar bland annat om att fonderna inte ska få investera i statsobligationer från länder som inte skrivit under på FN:s konvention om biologisk mångfald eller Parisavtalet.
"Detta innebär i praktiken att det inte blir möjligt att investera i amerikanska statsobligationer då USA inte har skrivit under på FN-konventionen och snart möjligtvis träder ur Parisavtalet. Står förslaget kvar kan en väsentlig del av obligationsmarknaden uteslutas, vilket knappast är idealt. IFB föreslår att det här utvärderas ytterligare", står det i remissvaret.
Dessutom är ett generellt kriterium för Svanenmärkning att en fond inte investerar mer än 50 procent i statsobligationer. Den här gränsen anser IFB behöver utredas mer.
Ett annat exkluderingskrav rör genmodifierade grödor. För att en fond ska bli miljömärkt får den inte investera i bolag som har mer än fem procent av sina intäkter från produktion av GMO-utsäde.
Det här kravet finner inte den danska investeringsföreningen logisk.
Det är väldigt få fonder på den nordiska marknaden som exkluderar GMO-utsäden och det finns enligt vår kännedom inga screeningbyråer som screenar för just detta. IFB tycker inte heller att det är logiskt att det ska screenas för genmodifierade grödor när det inte specifikt ska göras samma typ av screening enligt andra kriterier som har en mer negativ miljömässig påverkan, skriver föreningen.