Både Finansinspektionen och Svenskt Näringsliv har i separata yttranden kritiserat regeringens utredning och förslag på en ny finansskatt.
Bristfällig, krånglig och dyr att tillämpa samt leder till ökade kostnader för hushåll och lägre pensioner, anser Svenskt Näringsliv.
"Förslaget bygger på mycket svårtolkade momsregler som redan idag leder till svåra gränsdragningsproblem. Att basera en helt ny skatt på en erkänt krånglig lagstiftning är direkt olämpligt. Det skulle också vara administrativt betungande för företag, om ens möjligt, att ta fram det underlag som krävs för att beräkna skatten. Ett genomförande av utredningens förslag förväntas medföra ökade kostnader för manuell rapportering och IT-utveckling", säger Svenskt Näringslivs skattejurist Marcus Forsman.
Dessutom är skatten inte neutral. Hur företag är koncernmässigt strukturerade och varifrån finansiella tjänster köps in påverkar beskattningen och förslaget är därför inte neutralt eftersom det får inflytande över affärsmässiga beslut.
Utöver lägre pensioner är problemet också att skatten riskerar att inte vara förenlig med EU-rätten, menar Marcus Forsman.
Finansinspektionen menar i sin tur att motiven är goda och stödjer ambitionen att reducera skattefördelen för den finansiella sektorn, men anser likt Svenskt Näringsliv att förslaget skapar betydande snedvridningar och bidrar därför inte till en mer neutral beskattning.
"Skatten bör därför minska befintliga snedvridningar utan att, eller endast i begränsad utsträckning, skapa nya. Utredningens förslag kan antas minska snedvridningarna i konsumtion och produktion av finansiella tjänster till slutkonsument. Men samtidigt förstärks snedvridningar i konsumtion och produktion riktat till mervärdesskatteskyldiga producenter. Enligt utredningens beräkningar används ca 26 procent av de finansiella tjänsterna av mervärdesskatteskyldiga företag. För en betydande del av produktionen ökar alltså snedvridningarna. Det bör poängteras att det för enskilda företag kan vara så att försäljningen av finansiella tjänster till mervärdesskatteskyldiga företag utgör betydligt mer än 26 procent av produktionen. För dessa företag framstår skatten som särskilt problematisk", skriver FI.