Förslaget om att passivitet vid första valet eller vid ett utvärderingsval leder till att framtida premiepensionskapital placeras i förvalsalternativet har större fördelar än nackdelar, menar Riksgälden.
I remissvaret till utredningen skrivs det att Riksgälden vill införa en systemrutin som gör det möjligt för sparare att regelbundet utvärdera valet av förvaltningsmodell.
Men det gäller bara framtida kapital. Det redan upparbetade kapitalet i premiepensionen bör inte flyttas till förvalsalternativet vid passivitet vid ett utvärderingsval.
Det är inte lämpligt att potentiellt stora belopp överförs till en förvaltningsmodell som sparare tidigare aktivt valt bort. Därtill finner Riksgälden det märkligt att staten ges rätt att retroaktivt överpröva en enskilds aktiva val av placering av egen egendom. Riksgälden avstyrker således ett införande av denna retroaktivitet, enligt remissvaret.
Någon fondbytesavgift vill man inte heller se i dagsläget. Däremot borde Pensionsmyndigheten få i uppdrag att undersöka möjligheten att tillåta uttagsavgifter, enligt Riksgälden.
Tummen upp får utredningens förslag att ge Pensionsmyndigheten i uppdrag att undersöka om avgiftstaket från januari 2015 kan sänkas ytterligare. Det är viktigt att löpande utvärdera avgifterna även om de i genomsnitt minskat under åren.
I sammanhanget ska det framhållas att ett sänkt avgiftstak även har andra fördelar. En sådan är att det motverkar en utveckling där vissa s.k. rådgivnings- och förvaltarföretag drar oskälig fördel av att pensionssparare har en begränsad finansiell kunskap. En annan fördel är att avgiftstaket allt annat lika begränsar fondutbudet. Med tanke på dagens drygt 800 fonder skulle det kunna underlätta spararnas val, vilket Riksgälden ser som positivt. Dessa fördelar ska dock vägas mot eventuella förändringar i valfrihet, sett till utbud och grad av aktiv förvaltning, framgår det av remissvaret.
Förslaget att tillsätta en utredning som ska säkerställa ökat konsumentskydd för premiepensionsspararna ställer sig Riksgälden positiv till.