2 feb 2017 11:38

Pensionsmyndigheten: Nuvarande förslag räcker inte

Vissa delar av premiepensionsutredningens förslag skulle kunna vara bra för spararna. Men som det ser ut nu räcker de inte för att hantera de problem som finns i systemet.

Så lyder Pensionsmyndighetens svar till utredningen och de nya förslag som lagts fram.

Med erfarenheter från Falcon Funds-debaclet färska i minnet innebär det att utredningens förslag inte är tillräckligt anpassade för att lösa problemen.

"För att hantera dessa problem krävs enligt vår uppfattning helt andra åtgärder. Pensionsmyndigheten har därför initierat ett arbete och har också fått regeringens uppdrag att komma med förslag på hur skyddet för pensionsspararna kan stärkas", säger Pensionsmyndighetens generaldirektör Katrin Westling Palm.

Utredningens föreslagna åtgärder i kombination med utvärderingsvalet innebär sannolikt att fondtorget blir mindre öppet till sin karaktär. Risken är dock att även de lösningarna i kombination inte ger ett tillräckligt starkt skydd mot kriminella och oseriösa aktörer.

Pensionsmyndigheten kallar utvärderingsvalet för bekräftelseval i sitt remissvar och ställer sig generellt sett positivt i ämnet. Men myndigheten vill se en annan utformning på bekräftelsevalet.

"Vi anser dock att det vore mer ändamålsenligt att se till inaktivitet än att alla vart sjunde år, oavsett fondbyte och aktivitet, ska bekräfta sina val. Det finns onekligen vissa utmaningar med att införa bekräftelseval, men vi är av den uppfattningen att om det görs på rätt sätt kommer de positiva effekterna att kunna väga över", säger Katrin Westling Palm.

Mer detaljerat beskriver Pensionsmyndigheten i remissvaret hur några av utmaningarna kan lösas. Sparare som loggat in på hemsidan och är nöjda med sina val är i någon mening aktiva men i dagsläget noteras inte detta och de betraktas istället som inaktiva. Istället skulle det kunna införas en möjlighet att kryssa i på hemsidan att man är nöjd med sina val och på det sättet tillmäta aktiviteten betydelse, menar Pensionsmyndigheten.

Ett annat sätt är att Pensionsmyndigheten fortsätter att uppmärksamma grupper som riskerar att få ett sämre pensionsutfall, till exempel unga sparare med räntefonder eller sparare som följer index på något sätt men till höga fondavgifter. Det här arbetet är redan en del av myndighetens allmänna budskap till spararna men kan behöva utvecklas, skriver Pensionsmyndigheten.

Bekräftelsevalen bör också hanteras elektroniskt för en mer kostnadseffektiv hantering och Pensionsmyndigheten vill att regeringen överväger en obligatorisk elektronisk kommunikationsmetod med vissa undantag för delar av befolkningen som inte kan använda den typen av digitala tjänster.

Vad gäller starkare åtgärder så utvärderar Pensionsmyndigheten nu flera förslag som ska lämnas under första halvåret 2017. Men myndigheten bedömer redan nu att fondtorgets storlek och sammansättning borde förändras väsentligt för att åtgärderna ska få rätt effekt och skydda spararna mer.

Dessutom ska myndigheten överväga om den bör få ett betydligt större mandat för att granska fonder och dess förvaltare, för att ha ett uppdrag mer i linje med en vanlig kapitalägares.