20 jan 2017 12:56

Skandia: Ge inte tjänstpensionsföretagen fler gräddfiler

I onsdags, den 18 januari, kunde Pensionsnyheterna berätta att de fyra pensionsjättarna Alecta, AMF, Folksam och KPA skickat ett yttrande till finansdepartementet med synpunkter på hur försäkringsdistributionsdirektivet IDD ska införas i svensk lag, en process som redan pågår.

De fyra bolagen ville se någon typ av undantag för den tjänstepensionsverksamhet som de bedriver och som ”drabbas” av Solvens 2-regleringen via IDD och ville därför att man, i avvaktan på att de nya IORP 2-bestämmelserna för tjänstepensionsföretag börjar gälla, slippa att omfattas av alla krav som följer av IDD. Man ville helt enkelt slippa att ha en reglering som endast ska införas och gälla under en kort tid och ville istället fortsätta som hittills under perioden med övergångsregler. Det här har fått Skandia att reagera - man anser att de fyra bolagen försöker skapa sig ”gräddfiler” i regleringen.

- Partsbolagen söker uppenbarligen fler gräddfiler än bara vad gäller utformningen av kundskydd genom krav på transparens och kapitalkrav. Informationskraven bör rimligen utgå ifrån vad kunden behöver och ingenting annat, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, till Pensionsnyheterna.

Skandia har ju länge ifrågasatt om tjänstepensionsregleringen ska vara annorlunda än vad som gäller för försäkringsbolag och menar att det inte finns anledning att ge dem mildare krav än vad som gäller för andra aktörer på marknaden.

– Undantag från krav på bolagens informationsgivning bör kunna ges om informationen görs tillgänglig på annat sätt eller via en central part exempelvis. Det är ett sakligt skäl för särbehandling. Etiketten på den som erbjuder tjänstepension är i sig inget sakligt skäl för särbehandling. Självklart behövs inte samma informationsmängd till en förmånsbestämd lösning som till en premiebestämd, men återigen så har det inget att göra med vare sig bolagsform eller om utfästelsen är individuell eller kollektivavtalad. När det gäller förmånsbestämda lösningar skulle ett starkare skydd för något som kunden ändå inte kan påverka också kunna vara skäl för lättnader i informationskraven, säger han och avslutar med en liten bön med adress till finansdepartementet:

– Jag hoppas att finansdepartementet är kloka nog att utgå ifrån kundens behov och inte enskilda bolags särintressen, säger han.