Regeringen ger Pensionsmyndigheten i uppdrag att utveckla och redovisa livsinkomstprofiler för grupper som representerar den senaste årskullen som fyllt 65 år.
Detta därför att det finns en stor spridning i verkliga kompensationsgrader som inte fångas i myndighetens nuvarande typfallsberäkningar.
När kompensationsgrader beräknas görs detta ofta utifrån teoretiska antaganden om individens inkomster under livet. Utfallet blir därmed helt beroende av vilka antaganden som görs om individens inkomstutveckling. Ofta antas att individen har en jämn inkomstutveckling under hela livet utan några avbrott under arbetslivet. Sådana teoretiska typfall är värdefulla när man studerar systemegenskaper, exempelvis vad som händer med kompensationsgraden om arbetslivet förlängs och hur kompensationsgraden blir under just de givna förutsättningarna i olika länder. De teoretiska typfallen är dock stiliserade och överensstämmer därför mindre bra med den verkliga inkomstutvecklingen för enskilda individer skriver regeringen i uppdragsbeskrivningen.
Typfallen måste då baseras på mer verklighetsbaserade livsinkomster och livssituationer än vad som är fallet nu för att det ska gå att följa den faktiska kompensationsgraden för nyblivna pensionärer, enligt uppdraget.
Nya redovisningen ska göras för olika grupper utifrån inkomstnivå, sysselsättning, kön, avtalsområde och andra faktorer som Pensionsmyndigheten bedömer kan påverka kompensationsgraden.
Pensionsmyndigheten ska agera i samråd med Socialdepartementet. Uppdraget ska redovisas senast den 3 maj.