15 dec 2016 13:19

FI-förslaget till nytt trafikljus drogs tillbaka

I morse meddelade Finansinspektionen att man bestämt sig för att dra tillbaka sin nya modell för trafikljusrapportering, som man remitterade till 25 tjänstepensionsföretag och myndigheter i oktober.

Remissförslaget möttes av mycket omfattande kritik från berörda kassor och bolag som menade att det skulle innebära kraftigt ökat kapitalbehov och sänkta risker för att man skulle slippa hamna i rött ljus. Detta, menade de, skulle kunna innebära krav på omfattande omallokeringar i deras portföljer.

”Efter att ha tagit del av remissinstansernas svar konstaterar FI att trafikljusmodellen i praktiken uppfattas som ett kapitalkrav av de berörda företagen. Ändringar av modellen kan därmed få stora konsekvenser för företagens tillgångsallokering och kan i förlängningen även riskera att påverka de svenska kapitalmarknadernas stabilitet. FI avstår därför från att gå vidare med det förslag till ny utformning av modellen”, skrev FI i ett pressmeddelande strax innan man skulle hålla ett stort FI Forum och diskutera Trafikljusmodellen.

- Vi är positiva till att ni tänker om, sa Tjänstepensionsförbundets ordförande Peter Hansson på frågestunden.

På vägen ut från seminariet sa Folksams tillförordnade finanschef Daniel Barr till Pensionsnyheterna att ”Tomten kom tidigt i år”.

Han har för övrigt hållit i pennan och skrivit på flera av de remissvar som FI nu anser innehåller ”bra synpunkter”.

Finansinspektionen verkar egentligen inte tycka att det är något större fel på deras modell, även om man kunde tänka sig att göra vissa justeringar. Nu backar man för att branschen uppfattar trafikljuset som ett kapitalkrav och inte ett tillsynsverktyg eftersom ingen vill hamna i det röda ljuset.

- Det uppfattas ju som det för att Mikael Nyman på Pensionsnyheterna kan gå ut med information om det på marknaden och den situationen vill man ju inte hamna i, sa Mårten Ajne, konsulterande aktuarie för SEB Trygg Liv Gamla under forumet.

Finansdepartementets enhetschef Tord Gransbo, som har ansvar för de nya kapitalkrav som ska komma för tjänstepensionsföretagen, nöjde sig med att konstatera att branschen och FI har olika syn på vad trafikljuset är.

- Vi delar Finansinspektionens syn att trafikljuset är ett tillsynsverktyg. Marknaden uppfattar det som något annat och därför går man från FI inte fram så intensivt som man i första hand hade tänkt sig, förklarade han.

Av rädsla för att bolagen redan i början av 2017 skulle börja stuva om i sina portföljer och sälja av tillgångar i sin totala förmögenhetsmassa på 2400 miljarder kr så backar man alltså från myndigheten.

- Om tillgångarna omallokeras får det jättestora konsekvenser för de svenska räntemarknaderna, den svenska aktiemarknaden och fastighetsmarknaden. Det är sant och det håller Finansinspektionen med om. Det finns en stor risk för det, sa Magnus Strömgren, biträdande verksamhetsområdeschef på FI:s försäkringsenhet vid mötet i förmiddags.

FI anser dock att det finns anledning att ändra i trafikljusmodellen som nu har tio år på nacken. Detta eftersom marknaderna inte riktigt ser ut och fungerar som de gjorde när systemet infördes. Men man återkom ofta till att Trafikljussystemet bara är ett verktyg i verktygslådan och att bolagen i sina affärsmodeller också har andra möjligheter att påverka sin riskstyrning.

FI påpekade även att, även om trafikljustesternas stressnivåer bara är en temperaturmätare på tillståndet i bolagen så betonade man att de konsekvenser de skulle kunna ge kan komma för att marknaderna utsattes för verkliga chocker.

FI upprepade också sin ståndpunkt om att tjänstepensionsföretagen borde ha samma nivå på riskskyddet som försäkringsbolagen under Solvens 2 och påpekade att det var något som IMF och Riksbanken ansett lämpligt.

Det faktum att tjänstepensionsföretagen ibland har möjlighet att komma in med nytt kapital eller göra extra uttaxeringar för att säkerställa att konsumenterna får sina pensioner var dock ingenting man kunde tillgodoräkna sig, om man inte hade tydlig dokumentation om att det finns sådana explicita garantier.

Att få kollektivavtalsparterna att skriva in i sina avtal att arbetsgivarna alltid kommer att lösa ut en krisande kassa, är nog ett paket som tomten inte kommer att komma med.

Då skulle ju risken hamna i företagens balansräkningar och där vill de inte ha den. Det talar för att de kommande kapitalkraven skulle komma att hamna nära de krav som gäller för försäkringsbolagen under Solvens 2. Åtminstone om FI får bestämma. Men något sådant uppdrag har man inte fått från Finansdepartementet, än. Man sa dock flera gånger att man gärna skulle vilja ha det.

Tills vidare får marknaden alltså leva med det gamla trafikljuset med mindre justeringar och tilläggsrapportering för ränterisk i första kvartalet. Men genom dagens beslut har FI har avvärjt en stabilitetskris som kunde ha blivit effekten av det förslag som myndigheten själv tagit fram.