PTK skriver att ändringen av kapitalkraven kan leda till en total kostnad på 600 miljarder kr under 30 år och skriver i sitt remissvar till FI:
Risken är uppenbar att detta kan resultera i påtagligt lägre pensioner med konsekvenser också för samhällsekonomin i stort.
För att komma fram till siffran 600 miljarder kr har PTK räknat med att de höjda kraven sänker den förväntade avkastningen på pensionskapitalet med en procentenhet per år. Givet ett totalt pensionskapital på 2000 miljarder kr resulterar det i 20 miljarder lägre avkastning per år vilket rent matematiskt blir 600 miljarder på 30 år.
Det faktum att Trafikljuset är ett tillsynsverktyg och inget tvingande krav för de berörda tjänstepensionsföretagen har ingen större betydelse för de berörda företagen eftersom de föreslagna reglerna får stort genomslag och betraktas som krav med långtgående och oönskade effekter.
PTK oroas också av att Trafikljuset ska bli normbildande smitta av sig på de kapitalkrav som regeringen lovat att utforma i den kommande tjänstepensionslagstiftningen.
PTK tycker det är bevisat i och med att FI själva skrivit att trafikljusmodellen kommer att vara en viktig utgångspunkt i utformningen av ett framtida kapitalkrav.
PTK tar också upp konkurrensförutsättningarna för tjänstepensionsbolagen i förhållande till Solvens 2 bolagen, där vissa, läs SPP, Skandia och LF, klagat bittert över att reglerna kan bli olika och lättare för tjänstepensionsbolag.
Det vore olyckligt om svenska företag som bedriver tjänstepensionsverksamhet får sämre förutsättningar att konkurrera på den inre marknaden, skriver PTK.
Här är man inne på det spår som deras bolag Alecta var inne på i det gemensamma remissvar som man skickat in tillsammans med AMF, KPA; Folksam och Tjänstepensionsförbundet. Där ser man risker för regelarbitrage från utländska aktörer, som kan arbeta gränsöverskridande med mindre kapitalkrav än sina svenska motsvarigheter.
PTK rekommenderar att FI avvaktar med att införa de nya trafikljusreglerna innan konsekvenserna av åtgärderna utretts grundligt och påpekar att de nu gällande reglerna fungerat väl under tio år utan fallissemang trots Lehmankraschen och eurokrisen.