I torsdags, den 17 november, fattade regeringen beslut om en lagrådsremiss om det så kallade PRIIPs-direktivet. Regeringen har remissbehandlat ärendet en promemoria, som alltså rör försäkringsbaserade investeringsprodukter, typiskt sett fondförsäkringar.
Nu har promemorian förvandlats till lagtext, som bland annat innehåller regler för hur försäljningen av PRIIPs-produkterna får gå till. Bland annat måste den som erbjuder de här produkterna ha ett faktablad som ska vara tydligt och lättläst samt att det inte får vara vilseledande. Det ska vara avfattat på högst tre A4-sidor och klart åtskilt från marknadsföringsmaterialet för produkten, om den erbjuds en icke-professionell investerare.
Om faktabladet i efterhand skulle visa sig vilseledande så har den som har köpt produkten möjlighet att kräva skadestånd.
EIOPA ges möjlighet att förbjuda produkter från att säljas eller marknadsföras om de kan ge betydande problem för investerarskyddet.
Även de lokala Finansinspektionerna i Europa, i Sverige FI, får möjlighet att ingripa för att åtgärda om man ser sådant som hotar finansmarknadens funktion. Men EIOPA får överhöghet och svensk myndighet måste packa och rätta sig efter beslut som fattas av den centrala myndigheten.
Nu har det ju varit en del strul i Europaparlamentet angående de delegerade akterna med de tekniska standarderna varför de är under omarbetning och dessa ska träda i kraft senare. Kommissionen har ju fattat beslut om att förordningen nu ska träda i kraft först den 1 januari 2018, alltså en uppskjutning med ett år.
Nytt och lite osvenskt i den föreslagna lagstiftningen blir att FI ska få möjlighet att förelägga ett företag eller någon annan att tillhandahålla uppgifter, handlingar eller annat. Finansinspektionen får också förelägga den som förväntas kunna lämna upplysningar i saken
att inställa sig till förhör.