9 nov 2016 12:57

Skatteverkets expert kritisk till hur nya finansskatten ska tas ut

Utredningen om skatt på finanssektorn, som presenterades häromdagen, kan få en jobbig resa innan den kan bli lag.

Skatteverkets expert anser i ett särskilt yttrande i utredningen att skatten kommer att bli svår att ta ut och bli mycket svåradministrerad. Dessutom riskerar man att få in ”vanliga” företag i nätet, trots att de till exempel endast hanterar räntebetalningar mellan moder och dotterbolag inom en koncern och alltså inte är finansiella företag som ”tjänar” på momsfrihet.

Skatteverket skriver att det föreslagna regelverket kommer att träffa hundratusentals företag. Det finns nämligen ingen beloppsgräns för när den nya skatten ska tas ut. Här tycker man att ett fribelopp på 500 000 kr skulle kunna vara rimligt.

Skatteverkets expert i utredningen, Maria Andersson Berg, påpekar att skatten inte är träffsäker och påpekar att det finns risk för att skattens legitimitet därför kan undergrävas.

I Skatteverkets statistikdatabas finns totalt 318 129 företag som redovisade både ränteintäkter och underlag för sociala avgifter inkomståret 2015. Av dessa var cirka 10 700 företag verksamma inom finansiella tjänster samt finans- och försäkringsverksamhet.

”Utredningens förslag innebär att för många skattskyldiga kommer statens skatteintäkter inte stå i rimlig proportion till de administrativa kostnader som skatten föranleder för dem och för Skatteverket.”

För företag med blandad verksamhet, alltså de som både erbjuder momsbefriade och momsade tjänster ska man enligt utredningen göra en ”skälig uppskattning” för hur mycket av de anställdas tid som läggs på den ena respektive den andra delen av verksamheten och att man sedan ska påföra de extra 15 procentenheterna i socialavgifterna i proportion till detta.

Det är ingenting som Skatteverket vill administrera.

”Det är Skatteverkets uppfattning att en fördelning efter skälig grund inte är lämplig. Skatteverkets erfarenhet är att en sådan fördelning är mycket komplicerad, administrativt betungande och tidsödande både för de skattskyldiga och för Skatteverket. En fördelning efter skälig grund är också svårkontrollerbar och leder till minskad förutsebarhet.”

Skatteverket har under utredningens gång föreslagit en helt annan modell för skatteuttaget som bygger på att skatten bara ska tas ut i de fall mottagaren av tjänsten är slutlig konsument men som inte är momsregistrerad. Det kommer inte heller att bli någon exakt vetenskap men kommer ”enligt verkets bedömning att ge ett tillräckligt rättvisande resultat samtidigt som definitionen är tämligen enkel att tillämpa.”

Skatteverkets mycket tydliga yttrande om problemen med skatten talar för att det kommer att bli en spretig remissrunda. Även om det i riksdagen politiskt finns stöd för att öka skatten på finansiella företag kommer det att bli svårt att hitta en metod som blir administrativt rimlig för både företag och myndigheter.