27 okt 2016 12:34

Finansutskottet ogillar AP-fondernas redovisning av arvoden

Finansutskottet lämnar i sitt betänkande angående AP-fondernas förvaltning en hel del kritik till fonderna och indirekt även till regeringen. Utskottet tycker att AP-fondernas kostnader för förvaltningen av buffertkapitalet ökat för mycket och för snabbt och skriver:

”Utskottet är starkt kritiskt till kostnadsutvecklingen i fonderna. Det är inte hållbart att kostnaderna stiger med 10 procent per år, vilket de har gjort under de senaste fyra åren. AP-fonderna bör omgående prioritera arbetet med att öka kostnadseffektiviteten i förvaltningen.”

Regeringen får sig en känga för att man gått med på fondernas redovisningsprinciper när det gäller prestationsbaserade arvoden och reagerar på att den metod man använder i AP-fonderna får arvoden att se lägre ut än vad de egentligen är, i alla fall om man använder den modell för redovisning som man tidigare använt.

För 2015 uppgår prestationsbaserade arvoden för onoterade tillgångar till 28 miljoner kr och då är det Tredje AP-fonden som står för hela summan. Om man haft samma metod för redovisning av de prestationsbaserade avgifter som tidigare hade de i stället skenat i väg till 654 miljoner kr. Utskottet nöjer sig dock med att regeringen utlovat bättring på den här punkten till nästa år och skriver:

”Enligt uppgifter från Finansdepartementet ska fondernas redovisning på detta område bli tydligare fr.o.m. 2016, enligt ett beslut i AP-fondernas gemensamma redovisningsgrupp. Finansdepartementet anger också att man till nästa års skrivelse ska se över hur denna typ av utbetalningar och återbetalningar av arvoden kan presenteras så tydligt som möjligt.”

I övrigt är man nöjd med AP-fondernas förvaltningsresultat men anser att fonderna måste bli bättre på att samarbeta med varandra, för att minska kostnaderna för förvaltningen. som totalt uppgick till 1,84 miljarder kr, exklusive Sjunde AP-fonden.

Utskottet noterar att kostnaderna var högst i AP 1 och AP 2, med 0,17 respektive 0,18 procent av kapitalet. Tredje och Fjärde AP-fondernas kostnadsandel låg på 0,12 procent respektive 0,11 procent.

Till det kommer de prestationsbaserade arvodena. Högst arvoden hade Andra AP-fonden med 144 miljoner kronor och minst hade Första AP-fonden med 34 miljoner kronor.

Utskottet föreslår, trots kritiken, att riksdagen lägger regeringens skrivelse om AP-fonderna till handlingarna.