I våras påbörjade Publikt, fackförbundstidningen för statligt anställda, som tidigare hette ST Press, en granskning av lönesättningen i statliga myndigheter.
En journalist på tidningen började begära ut lönelistor för olika myndigheter som ombads lämna ut lönerna för anställda. Frågan kom även till Första och Tredje AP-fonderna. De två fonderna motsatte sig dock att lämna ut uppgifterna.
- Vi lämnade ut samtliga uppgifter de begärde men utan att koppla individuella löner till specifika individer. Detta eftersom vi till skillnad från många andra statliga myndigheter har privata aktörer som konkurrenter. Därför skulle det kunna skada oss om vi skulle tvingas lämna ut uppgifterna, säger Ossian Ekdahl, chef Ägarstyrning på Första AP-fonden, till Pensionsnyheterna.
Tidningen överklagade myndighetens beslut till kammarrätten i Stockholm och de två AP-fonderna anlitade advokater för att på juridisk grund slippa lämna ut lönelistorna.
Trots advokaternas hjälp förlorade man målet i kammarrätten och ålades av domstolen att lämna ut lönelistorna för de anställda.
- För oss var det en viktig principiell fråga som vi ville ha kammarrättens syn på. När vi efter domen kontaktade tidningen och frågade vart vi skulle skicka listorna så sa de bara att de inte längre hade behov av uppgifterna. De hade redan publicerat några artiklar om ämnet, säger Ossian Ekdahl.
Så slutet blev att de anställda på AP-fonderna fortfarande inte har publicerat exakta löner kopplade till individer.
Skulle någon få för sig att fråga om saken i framtiden lär man inte motsätta sig att lämna ut uppgifterna. Det kostade nämligen knappt 400 000 kr i advokatarvoden att förlora målet i kammarrätten.
- Men vi var två fonder som delade på det arvodet, så det blev knappt 200 000 kr var, säger Ossian Ekdahl.