Innan remissinstanserna ens hunnit läsa Patric Thomssons utredning, den är på 284 sidor, står det klart att det kommer att bli debatt om förslaget att tvångsflytta sparare. På Dagens Industris ledarsida argumenterar Tobias Wikström för att förslaget till tvångsflytt av PPM-pengar är alltför långtgående. Det är mer angeläget att hitta ett sätt att minska antalet fonder just mängden är ett stort hinder för att valfriheten ska fungera, säger han och tillägger att förslaget sammantaget är ett grundskott mot hela premiepensionstanken.
Tidningens Hans Bolander skriver på nyhetsplats att en svaghet i utredningen är att man inte adresserar problemet med de oseriösa rådgivare som finns i systemet och nämner skandalen med Falcon Funds, som DI uppmärksammat. Han luftar idén att Pensionsmyndigheten skulle försöka handla upp fonder på torget:
En annan modell är att via tuffa upphandlingskriterier säkerställa att bara fonder med hög kvalitet och konkurrenskraftiga avgifter kommer med på statens fondtorg. Det har lyckats inom flera tjänstepensionssystem, så modeller finns att ta lärdom av på hemmaplan, skriver Hans Bolander.
DN:s privatekonomiska expert Maria Crofts oroas över möjligheterna för Sjunde AP-fonden att leverera avkastning, nu när man ska tvinga in passiva sparare i fonden.
Det finns inga garantier för att statens alternativ är bättre än det som spararna själv valt. Hur sparandet utvecklas vet man först när det är slutfört, alltså när det är dags att gå i pension. I värsta fall kan sparare förlora på tvångsflytten, skriver Maria Crofts och undrar om vem som då ska ta ansvaret spararen som inte svarat på brev eller staten som tvångsflyttat pengarna?