22 sep 2016 13:02

Norska Pensionskassor hotas av kapitalkrav enligt Solvens 2

De norska pensionskassorna, som står för omkring 30 procent av den norska marknaden för tjänstepensioner, kan få tuffare regler om den norska Finansinspektionen, Finanstilsynet, får som den vill.

Den 15 september skickade Finanstilsynet ut ett ”Høringsnotat om nytt kapitalkrav for pensjonskasser” på remiss, något som mötts av stor förtrytelse bland kassorna, som tryggar förmånsbestämda pensionslöften i grannlandet.

Finanstilsynet fick en beställning på nya regler för kassornas kapitalkrav av finansdepartementet i januari som ansåg att kassorna behövde någon form av riskbaserat kapitalkrav och att de nu gällande reglerna enligt Solvens 1 inte gav de framtida pensionärerna ett tillräckligt skydd.

Diskussionen känns igen från svensk horisont där man under parollen ”same risks – same rules” menat att försäkringsbolag och pensionskassor under IORP-regler ska ha samma kapitalkrav.

Finanstilsynet anser dock att man inte kan lägga Solvens 2-kraven fullt ut på kassorna, eftersom de är alltför omfattande och komplicerade. I lightversionen ska man då kunna skala bort delar av Solvens 2-regelverket som inte har direkt bäring på kassornas verksamhet, men ändå ge dem ett verkligt kapitalkrav.

”Det stora antalet pensionskassor och variationen mellan dessa, gör att de kan beläggas med något förenklade regler så länge som förenklingarna inte väsentligen påverkar kravet för nödvändigt solvenskapital. En förenklad version av Solvens 2 kan utformas med utgångspunkt i Finanstilsynets stresstest 1, som pensionskassorna redan är bekanta med”, skriver Finastilsynet i remissen, i Pensionsnyheternas snabböversättning.

Enligt beräkningar i Norge skulle de föreslagna reglerna innebära att kassornas avsättningar skulle behöva ökas kraftigt. Totalt håller kassorna i dag uppemot 40 miljarder kr i buffertkapital. Om de nya reglerna blir lag från den 1 januari 2018, vilket Finanstilsynet föreslår, skulle hälften av det kapitalet försvinna. Det skulle i sin tur leda till att man måste minska de riskbärande tillgångarna kraftigt till förmån för placeringar med lägre risk.

Eftersom det handlar om arbetsgivarnas ansvar är det dessa som ska skjuta till det nödvändiga solvenskapitalet, något som Finanstilsynet erkänner och skriver att det kan får ”negativa effekter för enskilda företag”.

För de kommunala pensionskassorna påpekar man att kommer det att kunna uppstå likviditetsutmaningar men att med långa övergångsperioder så kommer dessa att få ”begränsad effekt”.